Rimligheten i att ha korta straff för ungdomar
Regeringen har tillsatt en utredning om att slopa straffrabatten för unga brottslingar från 18 upp till 21 år - någonting som i förlängningen innebär att även 18-åringar kan komma att dömas till livstids fängelse. Men för 16-åringen som avrättade en jämnårig med pistol på en pizzeria blir straffet tre års sluten ungdomsvård. På sin höjd.
Det kan jämföras med att en man som attackerats av en biltjuv med en mejsel och försvarat sig med en motorcykelhjälm dömdes till fem års fängelse för misshandel - detta trots att det initialt handlade om nödvärn.
Även om man inte tycker att 16-åringar bör bestraffas med långa fängelsestraff måste man fråga sig om tre års ungdomsvård är en lämplig påföljd för ett brutalt mord av detta slag? Är ungdomen som begått det brutala mordet därefter frisk, rehabiliterad, normaliserad eller vad man nu vill kalla det?
Om vi nu ska betrakta påföljden som vård och inte straff är det svårt att tro att tre år räcker. Efter några år är ungdomen tillbaka i gängmiljön, kanske som lokal gangsterledare.
Jag tycker samhället ska lägga stora resurser på att verkligen bryta den negativa utvecklingen, minst tio års hårt arbete med att rehabilitera och låta 16-åringen byta miljö - permanent. Om det arbetet lyckas kan vi i bästa fall ha en väl fungerande 26-åring ute i samhället efter tio år.
Med dagens politik kommer vi att mötas av en grovt kriminell 18-åring som - efter att ha skjutit skallen av en jämnårig - fått ta en ofrivillig paus från gängbrottsligheten på några år. Är det verkligen så vi vill att samhället ska hantera mord som begås av straffmyndiga unga?
Kommentarer