Rickardiansk ekvivalens
Rickardiansk ekvivalens är hypotesen om att statens finanser och hushållens finanser är kommunicerande kärl. Om staten lånar 1 000 kronor så kommer svenska hushåll att i stället spara 1 000 kronor. Skälet är att hushållen förväntar sig att de i framtiden kommer att tvingas betala den skuld som staten - å deras vägnar - har dragit på sig.
Forskningen visar att hypotesen är nästan sann. Att den bara är "nästan" sann ger visst utrymme för staten att bedriva så kallad finanspolitik. Men finanspolitik fungerar bara väl i ett land där statens finanser är någorlunda balanserade.
I ett land som Irland eller Spanien - med en instabil ekonomisk situation - uppnås å andra sidan förmodligen större stimulanseffekt genom att skära ner statens utgifter. Och det är enkelt att se varför. Räntan på irländska statsobligationer ligger i dag nästan tre procentenheter över nivån i exempelvis Sverige.
Om Spanien skär ner statsutgifterna ökar sannolikheten att landet kan betala tillbaka sina lån och räntan på statsskulden sjunker därigenom. Det innebär att hushållen - som är rationella - förväntar sig att behöva betala mindre ränta på statsskulden i framtiden.
Det här sambandet är grundkurs för nationalekonomer. Men så icke för spanska politiker. Vänsterregeringen där sparkade nyligen finansministern, Pedro Solbes, för att han ifrågasatte det meningsfulla i att försöka stimulera ekonomin med ökat budgetunderskott - i ett läge då statens finansiella situation redan är högst osäker.
Fast det är väl tur att Spanien är en demokrati numera. Ugandas forna diktator, Idi Amin, lär nämligen personligen ha skjutit sin riksbankschef när denne vägrade att sätta fart på sedelpressarna.
Kommentarer