Regeringen tar sex miljarder och ger 140 miljoner
En av de mindre uppmärksammade aspekterna av RUT - avdraget för hushållsnära tjänster - är att 5 000 av de 10 000 kvinnliga företagare som använder RUT är födda utomlands. Detta är intressant, då sysselsättningsgraden för kvinnor födda utomlands i övrigt är låg. Var tredje anställd inom RUT-företag är dessutom också född utomlands, så det finns en multiplikatoreffekt.
Nu kommer vi till matematiken, som blir intressant. På varje RUT-företagare går det 13,5 anställda. Skulle man fördubbla användandet av RUT ökar sysselsättningen och företagandet bland utrikes födda kvinnor påtagligt - med upp till 50 000 personer.
I Sverige finns det 600 000 utrikes födda kvinnor i förvärvsaktiv ålder. Om ytterligare 50 000 utrikes födda kvinnor kommer i arbete ökar sysselsättningsgraden med 8,3 procentenheter. Samtidigt uppgår sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda kvinnor i dag till 20 procentenheter. I bästa fall skulle alltså en kraftig utbyggnad av RUT kunna leda till att 40 procent av detta gap sluts.
Nyligen annonserade regeringen att den satsar resurser på utrikes födda kvinnors företagande - hela 135 miljoner. Jo, ni kan kanske spåra lite ironi här. För förra året sänkte regeringen nämligen RUT-avdraget med sex miljarder kronor.
Motivet bakom sänkningen var fördelningspolitiskt. Man tyckte inte att det skulle vara möjligt att dra av mer än 25 000. Och man vill absolut inte att överklassen ska få hjälp med putsning av silverbestick, mossbekämpning och poolrengörning.
Det kan man givetvis tycka. Men statistiken talar sitt tydliga språk - RUT är ett av de absolut effektivaste sätten att skapa nya jobb för utrikes födda kvinnor. Säg att man går så långt som att dubbla RUT-avdraget. Om detta leder till att sysselsättningsgraden mellan utrikes födda kvinnor och inrikes födda utjämnas till 40 procent vore det ändå ett lågt pris. De dynamiska effekterna skulle på sikt ge pengarna tillbaks. Regeringen har själv pekat på att en fullständig eliminering av sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda kvinnor skulle innebära ett plus på 37 miljarder för staten. Den samhällsekonomiska vinsten är betydligt större än så, säkert det dubbla. Och vi måste tänka på att RUT-avdraget även skapar arbetstillfällen för män och inrikes födda.
Givetvis kan man inte dra detta hur långt som helst - RUT lär precis som det mesta annat ha avtagande marginalnytta. Men allt talar för att den samhällsekonomiska potentialen för RUT-avdraget ännu inte på långt när är utnyttjad. Regeringens begränsning av RUT 2016 kanske motsvarar en procentenhets försämrad sysselsättning för utrikes födda kvinnor. Regeringens satsning på 140 miljoner - det kan vi vara fullständigt övertygade om - har däremot marginell betydelse i sammanhanget.
Kommentarer