Den hälsosamme ekonomisten

Regeringen struntar i de konsumtionsbaserade koldioxidutsläppen

"Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp till atmosfären". Regeringens klimatmål kan tyckas ambitiöst, men det handlar uteslutande om de utsläpp som råkar ske innanför landets gränser. Sverige orsakar nämligen betydligt större koldioxidutsläpp än de 52 miljoner ton som är den officiella siffran. Enligt Global Carbon Project är de produktionsbaserade utsläppen i Sverige 42 miljoner ton, medan de konsumtionsbaserade ligger på 70 miljoner ton.

Det intressanta är att regeringens strategi enbart fokuserar på de produktionsbaserade utsläppen. Det talas lite om att man ska undvika att köpa kläder som producerats koldioxidintensivt i Kina eller Indien. Transporter, energi, jordbruk och industri är enligt regeringen viktiga områden. Men de står för en mindre del av de koldioxidutsläpp som Sverige orsakar. Det mesta handlar om konsumtion av kläder, importerade livsmedel och andra konsumtionsvaror som bilar, kylskåp och elektronik.

I Naturvårdsverkets underlagsrapport framgår detta tydligt. Där skriver man:

"Medan de territoriella utsläppen har minskat med 26 procent sedan 1990 har de konsumtionsbaserade utsläppen varit oförändrade sedan 2008. Detta beror på att utsläppen från import har ökat och utgjorde 2016 två tredjedelar av de konsumtionsbaserade utsläppen. Storleken på de konsumtionsbaserade utsläppen som sker i andra länder beror på hur mycket vi importerar, hur utsläppsintensiva varorna eller tjänsterna är, och hur stor utsläppsintensiv produktionen är i det land som vi importerar från."

Det märkliga är att regeringen inte drar några som helst slutsatser av detta konstaterande. Man fortsätter att fokusera på de territoriella utsläppen, trots att strategin mycket väl kan leda till att de totala utsläppen av koldioxid blir större. I den mån åtgärderna bidrar till att inhemsk produktion ersätts med import lär koldioxidutsläppen öka.

Ett exempel är att skatter på produktion av jordbruksprodukter kan leda till att importen av livsmedelsprodukter ökar. Då koldioxidinnehållet i mat som producerats i Asien ofta är högre än för svensk mat blir nettoeffekten ökade koldioxidutsläpp. En effektiv koldioxidstrategi skulle snarare fokusera på konsumtionen - exempelvis genom höjda konsumtionsskatter eller punktskatter på importerade varor med högt koldioxidavtryck.

Kommentarer