Ras trumfade klass i USA
Läser i Politico att Donald Trump satsade på att rastillhörighet skulle vara en viktigare faktor än klass för hur väljarna röstar. Det ligger mycket i den analysen. Samtidigt tror jag inte att Trumps strategi hade fungerat om inte Hillary Clinton valt en strategi som passade Trump som hand i handske. Demokraterna satsade hårt på att mobilisera etniska minoriteter och verkar inte ha reflekterat över att deras strategi antagligen gjorde mer för att mobilisera de vita arbetarklassväljarna än de väljargrupper som de siktade på.
Det kanske mest intressanta är beskrivningen om hur fackföreningar kan användas som instrument för att institutionalisera rasprivilegier. Tillgången till välbetalda arbetaryrken kontrolleras av facken.
"As George Meany, the president of the AFL-CIO crassly admitted, 'When I was a plumber, it never [occurred] to me to have niggers in the union!'"
Den svaga punkten i tesen om att den vita arbetarklassen röstar på Trump för att försvara sina privilegier är måhända att ingen president kan vidta några substantiella åtgärder för att bevara de vitas privilegier. Han kan på sin höjd stå som en symbol för en person som skulle vilja föra en sådan politik om han kunde.
Men att bygga murar mot Mexiko eller att stoppa iranier från att resa in i USA - nej det har knappast någon betydelse för den vita arbetarklassen. Är det något som hotar vithetsprivilegiet är det snarare den process som på sikt kommer att leda till att vita män i snitt har lägre inkomster än merparten av de minoriteter som Trump vill stänga ute. Geografi trumfar både klass och ras. Den som stannar kvar i en stad där det bor 18 000 invånare - och där inkomstkällorna är sektorer som utsätts för tilltagande konkurrens utifrån - kan bara hoppas på mirakel.
Donald Trump kommer inte att leverera några mirakel till dessa väljare. Han kommer att leverera en politik som ger de vita arbetarna i södern två val - att flytta eller att bli ännu fattigare.
Kommentarer