Ränteavdraget ger skev inkomstfördelning
Varför är det så ovanligt att ekonomer och journalister studerar förmögenhetseffekterna av stigande huspriser? Kanske därför att omfördelningen som äger rum inte passar in i den gängse bilden - där skatter och bidrag är de viktigaste instrumenten för att minska ojämlikhet. Men kanske finns det mer effektiva instrument? Att tillåta högre hus i Stockholm skulle med detta sätt att se det kunna vara en metod för att åstadkomma en mer jämlik inkomstfördelning. Men som vi ska se finns det även andra och något oväntade sådana.
Figuren illustrerar förmögenhetseffekten av att bostadsutbudet begränsats i Sverige. Referenslandet är Finland, som haft en bättre anpassning av bostadsutbudet till efterfrågan. Den rikaste tiondelen har alltså - tack vare en restriktiv bostadspolitik - blivit 350 miljarder kronor rikare.
Vi kan jämföra den siffran med att avskaffandet av värnskatten över tio år. LO konstaterar i en rapport att ett avskaffande av värnskatten skulle öka disponibelinkomsten för den rikaste tiondelen med i snitt 6 000 kronor per år. Sett över en tioårsperiod rör det sig om 60 000 kronor.
Bostadsprisuppgången, däremot, har lett till en inkomstökning på 390 000 kronor per höginkomsttagare. Man måste alltså avskaffa värnskatten 6,5 gånger för att skapa samma fördelningseffekt som man uppnått genom att begränsa utbudet av bostäder. Intressant nog finns det därför också - vid sidan av en avreglering av byggandet - ett betydligt enklare sätt att hantera den skeva inkomstfördelningen än att avstå från att avskaffa värnskatten: Att avskaffa hushållens möjlighet att dra av räntor för lån vid köp av bostäder.
Kommentarer