Den hälsosamme ekonomisten

Räknar EU fel på koldioxideffektiviteten?

Publicerade i dag en debattartikel i Göteborgs-Posten om att en effektiv miljöpolitik bör sätta fokus på att ta ner de koldioxidutsläpp som vår konsumtion orsakar. I dag kretsar det mesta kring produktionen och varje land antas göra sitt bästa för att minska utsläppen.

Det slog mig dock att EU tycks ha mycket mer positiva siffror om Kinas och Indiens koldioxideffektivitet, alltså hur mycket varor eller tjänster som de kan producera givet att de släpper ut ett kilogram koldioxid. Detta nyckeltal har stor betydelse, för det säger något om hur koldioxidutsläppen förändras om man väljer att producera en bil i Indien i stället för i Sverige.

En komplikation här är givetvis att länderna har olika sammansättning av produktionen. Ett land som har mycket tillverkningsindustri kan till exempel förväntas släppa ut mer koldioxid än ett land som i huvudsak producerar tjänster. Ändå ger koldioxideffektiviteten en indikation om hur mycket värde man kan producera.

En annan aspekt är att ett land som lägger höga koldioxidskatter på sin produktion riskerar att driva produktionen till länder där koldioxidskatterna och miljökraven är lägre. Antag att det kostar 80 000 kronor att tillverka en bil i Sverige. Tillverkningen antas ge upphov till koldioxidutsläpp på 800 kilogram. Men eftersom vi vill rädda miljön lägger vi en hög koldioxidskatt på vår produktion, säg 16 000 kronor per bil eller 20 kronor per kilogram koldioxid. Det gör att produktionskostnaden nu uppgår till 96 000 kronor.

Vi antar att detta gör att biltillverkaren flyttar produktionen till Indien. För enkelhetens skull antar vi också att det kostar lika mycket att producera bilen i Indien, det finns säkert fördelar och nackdelar med att göra det. Indien tar dock inte ut någon koldioxidskatt. Det innebär att biltillverkaren sparar 16 000 kronor.

Det intressanta är det som nu händer med de globala koldioxidutsläppen. Statistiskt vet vi att Sverige har en koldioxideffektivitet på 0,1 kilogram CO2 per US-dollar. Låt oss anta att detta generella tal även gäller för bilproduktion. Tillverkningen av en bil för 80 000 kronor i Sverige skapar därför koldioxidutsläpp på 800 kilogram.

När produktionen flyttas till Indien ökar därför utsläppen. Indiens koldioxideffektivitet är i snitt 1,0 kilogram per producerad US-dollar. Om detta även gäller för bilproduktion blir effekten av att införa en koldioxidskatt i Sverige för det första att produktionen flyttar till Indien, för det andra att koldioxidutsläppen ökar från 800 kilogram till 8 000 kilogram.

Detta illustrerar att koldioxideffektivitet är ett viktigt mått. Om vi lägger en skatt på koldioxid enbart i Sverige kan effekten bli att de globala koldioxidutsläppen ökar, vilket inte är önskvärt. Därför är det intressant att EU tycks ha begått ett misstag när man räknat ut koldioxideffektiviteten för olika länder. På Kommissionens sida "EDGAR" (Emissions Database for Global Athmospheric Research) anges olika länders koldioxideffektivitet i termer av köpkraftsjusterad BNP per person. Det gör att Indien framstår som nästan lika koldioxideffektivt som Sverige. Men det finns inget skäl att justera för ländernas köpkraft när vi räknar ut hur mycket värde som kan produceras när man släpper ut ett kilogram koldioxid. Det enda intressanta är växelkursen, alltså att produktionen uttrycks i en och samma valutaenhet.

Jag roade mig med att korrigera siffrorna på koldioxideffektivitet genom att dividera BNP per person för de olika länderna med koldioxidutsläppen per person. Det framgår då att skillnaderna är mycket stora, men kanske inte helt oväntade. Kina och Indien släpper ut tio gånger så mycket koldioxid som Sverige i förhållande till produktionens värde. Nyckeltalen antyder det man kan misstänka - att en flytt av produktion från Sverige till Kina eller Indien i värsta fall kan mångdubbla koldioxidutsläppen. Exakt vad som händer beror på vad som flyttas, men det är uppenbart att en skatt på koldioxid i Sverige eller EU mycket väl kan leda till att de globala utsläppen av koldioxid ökar.

Funderar därför på om Parisavtalet, som ställer de största kraven på länder som har hög koldioxideffektivitet, egentligen bidrar till att sänka de globala utsläppen? Det krävs mer forskning för att kartlägga detta, men det finns publicerade artiklar som antyder att globaliseringen ökar koldioxidutsläppen genom att flytta produktion till länder som har lägre koldioxideffektivitet. Om man till globaliseringen lägger en politik som ytterligare ökar incitamenten att flytta produktion till länder med lägre miljökrav skulle jag inte bli förvånad om konsekvensen blir ytterligare utsläpp.

Kommentarer