Pundets fall signalerar inflationens återkomst
Följer man nyhetsutvecklingen på finansmarknaderna är det svårt att undgå flash-kraschen som drabbade det brittiska pundet i natt. Som om inte det vore märkligt i sig verkar det som om pundet permanent har försvagats. För tillfället är valutan ner två procent - möjligen efter att Bank of England gripit in med stödköp.
Den påtagliga försvagningen av pundet är den bestående effekten av brexitomröstningen. I övrigt erkänner till och med Internationella valutafonden att effekterna på tillväxt och BNP ter sig högst marginella.
Så vad är det som händer? Jag har tidigare spekulerat i att ett brittiskt utträde ur EU skulle kunna påverka landets upplevda frihetsgrader avseende penningpolitiken. Utanför EU kommer Storbritannien att exprimentera mer och möjligen förändra sitt inflationsmål. Redan i dag har landet ett något högre inflationsmål än ECB och denna skillnad kan bli ännu större.
Det ligger också i tiden att inflationen åter blir ett instrument för politikerna. Vi har nästan 20 år bakom oss med väldigt låg inflation. Det institutionella minnet av överhettningens 70- och 80-tal har bleknat. Det talas om helikopterpengar i många länder - men framför allt i Storbritannien.
Vi har också en banksektor i kris. Centralbankerna har i det närmaste resignerat och gett upp möjligheterna att styra inflationen via traditionella instrument. Bankerna ter sig obsoleta både som serviceinrättningar och som verktyg för centralbankerna.
Pundets fall kan mycket väl vara början på något mycket större. Vi ser hur arbetsmarknaden i USA och delar av Europa blir allt mer ansträngd. I Sverige råder akut brist på personal inom offentlig sektor, men även i vissa delar av privat sektor börjar det uppstå bristsituationer.
Skulle inflationen börja stiga kommer de långa räntorna att följa efter. Och om de långa räntorna stiger kommer värdet av de utestående statsskulderna inom EU att minska. Stora skulder kommer att medföra stora ränteutgifter och de hårt skuldsatta länderna kommer att behöva minska sin skuldsättning - i den mån inte inflationen gör jobbet. Många kommer att bli betydligt fattigare och några kommer att bli rika.
Normalt är banker vinnare när räntan stiger, eftersom de kan höja sina marginaler. Men vad händer med en bank som investerat tungt i obligationer med lång löptid? En stigande inflation kommer inte att slå symmetriskt mot finanssektorn. Vissa aktörer ligger i dag så långa i statspapper att de kan få problem vid en stigande ränta. Förväntade inkomster från stigande marginaler räcker helt enkelt inte till för att kompensera för förluster på långa obligationer.
Om och när inflationen stiger kommer vi denna gång att få se en smärtsam strukturomvandling i den finansiella sektorn. Mest smärtsam kommer omvandlingen att vara i de länder som är mest skuldsatta - bland annat Italien och Frankrike.
Kommentarer