Privat primärvård är ett alternativ
I ett upprop på DN-debatt kräver 727 primärvårdsläkare en radikal omprioritering inom sjukvården.
"Vi tar hand om den absoluta majoriteten av patienter med högt blodtryck, diabetes, förmaksflimmer och hjärtsvikt och försöker på patienternas egna villkor medicinera, motivera och stötta för att så få som möjligt ska få stroke eller hjärtinfarkt. Vi bär således huvudansvaret för att diagnosticera och förebygga det som den stora majoriteten av Sveriges befolkning dör av."
Om inte kvaliteten och tillgängligheten blir bättre snabbt tror jag att privata lösningar kommer att uppstå. Inget hindrar oss i grunden från att teckna privata försäkringar för primärvård. Det vanliga är i dag att arbetsgivare tecknar försäkringar för specialistvård. Men rent försäkringstekniskt är primärvården mycket mer lämpad för privata försäkringar, eftersom primärvårdskostnaderna är mer normalfördelade.
Om det fanns primärvårdsförsäkringar tror jag att många gärna skulle teckna en sådan. Kostnaden för primärvården uppgår i dag till ungefär 40 miljarder kronor per år. Det blir 4 000 kronor per person och år - alltså inte en oöverstiglig kostnad för de flesta. Med en privat primärvårdsförsäkring skulle vanliga människor kunna få hjälp och stöd i kontakterna med den övriga sjukvården. Man skulle få en fast vårdkontakt och slippa passa en telefontid mellan åtta och nio på måndagar.
Det enkla observationen att människor gärna skulle betala privat för det som dagens primärvård inte levererar borde stämma till eftertanke. Om det - utöver det vi betalar via skatten - finns en betalningsvilja på ytterligare 4 000 kronor om året torde primärvårdens problem relativt enkelt kunna lösas. Med 80 miljarder i stället för 40 miljarder kan primärvården leverera det patienterna efterfrågar.
Kanske kommer det att bli så. Jag ser nätläkarna som det första steget mot en ny primärvård. Det kommer att bli stökigt och besvärligt, men tyvärr är det antagligen den enda väg som står till buds framöver. Politikerna kommer inte självmant att digitalisera och bygga ut primärvården, så det lär bli privata entreprenörer som löser problemen genom att töja på regler och ersättningssystem.
Politikerna skulle kunna stimulera framväxten av en ny primärvård genom att skattemässigt gynna arbetsgivarbetald primärvård - i enlighet med Anna Hedborgs förslag. Tyvärr skulle en sådan lösning utesluta de verkligt vårdkrävande grupperna - befolkningen över 65 år. Min poäng är att en primärvårdsförsäkring mycket väl skulle kunna köpas privat, eftersom risken är begränsad så länge försäkringen bara gäller just primärvård. Man skulle då inte behöva riskutjämna annat än med de instrument som används inom primärvården redan i dag.
Jag presenterade för några år sedan en sådan modell på ett seminarium i Almedalen. Förslaget kallade jag för "En medborgarstyrd sjukvård".
Primärvårdens kris aktualiserar diskussionen om en ny finansieringsmodell. Om de 727 primärvårdsläkarna inte får gehör för sina krav tror jag det är läge för att diskutera en total privatisering av primärvårdens finansiering. Nätläkarna är början på en rejäl omstöpning av primärvården och jag tror att den nya tekniken kommer att slå igenom med eller utan landstingens medgivande. Personligen tror jag det är bättre att nätläkarna på något sätt intregreras i primärvården och att den privata betalningsvilja som finns för en tillgänglig vård utnyttjas för att stärka det befintliga systemet. Slutresultatet skulle kunna bli en hybridmodell av den svenska och den holländska sjukvårdsmodellen.
Kommentarer