Präst eller agitator?
Senaste SIFO visar att läget i svensk politik är oförändrat jämfört med föregående mätning. Och vad visade då den föregående mätningen? Jo, att det går bra för de partier som har en tydlig politisk agenda och sämre för de partier som inte har en tydlig agenda.
Notera att jag inte talar om ideologisk agenda, utan om politisk agenda. Miljöpartiet har i egentlig mening ingen ideologi, inte heller Sverigedemokraterna eller Piratpartiet. Möjligen kan partierna småningom utveckla en sammanhållen ideologi, men ännu så länge driver de sakfrågor.
Det tar tid innan en politisk rörelse uppnår en sådan mognad att man kan tala om den som ett ideologiskt alternativ. Den bygger på att man i folkrörelsetradition åratal diskuterat och brutit olika uppfattningar mot varandra. Vissa är förenliga, andra är omöjliga att förena. Och det är i sökandet efter en sammanhållen syn på samhället som ideologin uppstår.
Förutan fotfolket är partierna därför ingenting. Fotfolkets engagemang är kvittot på att partiets politik håller samman logiskt och berör breda folklager. Du är socialdemokrat eller moderat - du är inte bara en kund hos det blåa eller det röda varumärket.
Men frestelsen är stor att börja lyssna på väljarna i stället för medlemmarna. Och när tillfälliga opinionsvindar tillåts blåsa genom partierna skingras medlemmarna som löv för vinden. Politiska anomalier, som att ett liberalt parti plötsligt bejakar statliga företag, tär på förtroendekapitalet. Visst kan man i regel ersätta gamla förtroendevalda med nya. Det man inte kan ersätta är det politiska engagemanget - förmågan att övertyga andra människor om att just den här vägen är rätt.
För om vi alla är vilse i skogen hjälper det inte att den store ledaren inför varje ny etapp lyssnar in vad majoriteten tror är rätt väg. Som Mikael Wiehe uttryckte saken:
"... när vår präst från konfirmationen
står och pekar i det blå
och ingen fattar om han visar vägen
eller känner vilket håll vinden blåser på ..."
Skillnaden mellan en präst och en agitator är att den förra talar om vad han tror är rätt, medan den senare talar om vad hen tror att församlingen vill höra.
Kommentarer