Orsak och verkan
Det är viktigt att hålla isär orsak och verkan i den ekonomiska analysen. Sverige har inte blivit fattigare på grund av att kronan sjunker. Sverige har blivit fattigare på grund av att efterfrågan på svenska produkter, till följd av finanskrisen, minskar.
Om vi hade befunnit oss i samma situation som Danmark, med växelkursen låst till euron, skulle efterfrågeminskningen bara ha tagit sig andra uttryck. När ett land drabbas av en asymmetrisk chock kan anpassningen nämligen ske på två sätt.
Växelkursförändring, som gör att svenska varor blir billigare att köpa för utlänningar. Det gör att den svenska exportindustrin får lättare att sälja sina produkter. Den svenska kostnadsnivån anpassas därmed automatiskt till chocken från utlandet.
Ökad arbetslöshet, vilket på sikt gör att löneanspråken i det svenska näringslivet blir mer blygsamma. Den ökade arbetslösheten gör fackföreningarna mindre benägna att kräva löneökningar, vilket i sin tur ger lägre löner i Sverige i förhållande till utlandet och återställer konkurrenskraften.
Oavsett vilken lösning som väljs når man slutligen jämvikt. Problemet är att den senare lösningen är mer plågsam och riskerar att driva upp arbetslösheten till nivåer som gör att den biter sig fast. Detta var också vad som hände under krisen i början av nittiotalet. I någon mening lever vi fortfarande med det utanförskap som grundlades under denna period.
Sverige har alltså inte blivit fattigare på grund av kronans fall. Kronan har fallit på grund av att vi har blivit fattigare. Det är en viktig skillnad.
Lika viktigt att notera är att Danmark kommer att få det betydligt svårare att ta sig ur den ekonomiska krisen än Sverige. Danmark måste försvara växelkursen och har därför frånhänt sig ett viktigt vapen i krisbekämpningen.
Kommentarer