Den hälsosamme ekonomisten

OECD ger en ljus bild av svensk integration

Har tillbringat eftermiddagen med att lyssna på OECD:s analys av Sveriges insatser för att integrera invandrare i specialrapporten "Skills and Labour Market Integration of Immigrants and their Children in Sweden". Och på tvärs mot den allmänna synen - att svensk integration suger - är OECD ganska positiva till de insatser som görs. Några saker som man bland annat pekar på är att det går förhållandevis bra för andra generationens invandrare och att personer med viss grundutbildning från hemlandet klarar sig väl.

Det går betydligt sämre för lågutbildade och för kvinnor. Inte sämre än i många andra länder, men tillräckligt illa för att det ska vara ett socialt problem.

OECD menar samtidigt att detta i stor utsträckning beror på den speciella strukturen på den svenska arbetsmarknaden - med ett litet antal okvalificerade jobb och ett högt arbetskraftsdeltagande för kvinnor.

Ett problem som OECD ändå lyfter fram är att det kan ta betydligt mer än två år innan personer utan grundläggande utbildning från hemlandet skaffat sig den kompetens som behövs på svensk arbetsmarknad. Med tanke på det stora antalet lågutbildade från bland annat Afghanistan bör vi överväga länge program än så. De ordinarie arbetsmarknadsprogrammen ter sig mindre lämpade för personer som har andra behov än den svenska arbetskraften.

OECD menar också att sänkta minimilöner inte är någon universallösning, då det är svårt för många att få jobb trots de relativt stora subventioner (ca 60 procent av lönekostnaden) som ges till arbetsgivare inom ramen för bland annat instegsjobb. Sverige har till och med haft 120-procentiga subventioner - inom ramen för Fas 3.

Lösningen är snarare att fokusera på språkkunskaper och att förenkla existerande program, som instegsjobb och nystartsjobb.

Det talas ofta om att en hög andel invandrare i en skola är ett problem för infödda svenskar. OECD lyfter ett helt annat problem - att svenska elever med dålig motivation blir ett sänke för invandrarna. Många invandrare som inte kvalificerar sig för gymnasiet hamnar nämligen i Individuella programmet (IV) - alltså tillsammans med svenska elever som av olika skäl inte klarat av grundskolan. Detta försämrar deras förutsättningar att komma in i det svenska samhället. Och intressant nog är detta ett problem som väldigt sällan lyfts i den svenska skoldebatten.

Ganska lite av den statistik som förekommer i OECD:s studie är ny - och vissa data är riktigt gamla. Men det är ändå intressant att se den svenska statistiken med utländska ögon. Kanske är vi alltför självkritiska? Kanske är det så att Sverige tillhör de länder i OECD som lyckas bäst med integrationen?

Kommentarer