Den hälsosamme ekonomisten

Obefogad pessimism

För några dagar sedan konstaterade jag att fem positiva nyheter om sjukförsäkringen sannolikt aldrig skulle komma till allmänhetens kännedom. Det handlar om att regeringens förslag som ger förtidspensionärer möjlighet att att arbeta eller studera har lett till bättre livskvalitet bland dem som tagit det steget, det handlade om att de flesta vars sjukpenning upphör efter 180 dagar går tillbaka till arbete, att den fortsatta sjukpenningen verkligen når rätt målgrupp, att reglerna för beviljande av förtidspension inte tillämpas speciellt restriktivt, samt att det arbetsgivarintyg som i och med rehabkedjan ersätter arbetsgivarnas rehabiliteringsutredning fungerar alldeles utmärkt.

Kanske var det obefogad pessimism, utlöst av av massiv våg av negativa skriverier om regeringens reformer. Ser nämligen att den första av dessa nyheter nu kommit ut på TT.

För den som inte hängt med i utvecklingen ska jag bara göra en kort repetition. När regeringen tog över 2006 var 770 000 människor antingen förtidspensionerade eller långtidssjukskrivna. Givet att man inte ville fortsätta den förra regeringens inlåsningspolitik fanns egentligen bara två alternativ.

1) Erbjuda aktiva insatser via arbetsmarknadspolitiken för att utreda och ta tillvara den arbetsförmåga som fanns i gruppen.

2) Låta människor behålla rätten till sin ersättning, men åtminstone få möjlighet att arbeta eller studera i den mån hälsan tillåter.

Regeringen valde att göra bådadera. För den grupp som av Försäkringskassan bedömts kunna återfå sin arbetsförmåga i framtiden togs ett introduktionsprogram fram i Arbetsförmedlingens regi. Det är för övrigt detta program som den politiska oppositionen kallas för "stupstock" (se tidigare inlägg). Den grupp som omfattas av den första delen är långtidssjukskrivna och personer med tidsbegränsad förtidspension. Vid regeringsskiftet handlade det om ungefär 280 000 personer, i dag betydligt färre. I stället för ersättning från sjukförsäkringen erbjuds ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, vilket oftast är ett högre belopp.

Den andra gruppen, som vid denna tidpunkt bestod av 440 000 personer, var alla som hade beviljats permanent sjukersättning och som alltså hade en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. Där ändrades reglerna så att alla fick möjlighet att arbeta, studera eller engagera sig ideellt efter egen förmåga. Man kan behålla de först intjänade 42 000 kronorna per år, utan reduktion av sjukersättningen, och hela sjukersättningen är inte avräknad förrän man kommer upp i en inkomst som motsvarar nivån för statlig skatt.

Båda delarna är en praktiskt tillämpning av arbetslinjen och man får allt ha bra morbida associationsbanor för att koppla något av förslagen till medeltida avrättningsmetoder. Nu är jag i och för sig så övertygad om att hela reformpaketet kommer att visa sig positivt - för såväl de som omfattas som samhället i stort - att jag gärna sätter en slant på att sjukförsäkringsreformen vänds från från att vara ett medialt problem för regeringen till att bli den faktor som garanterar alliansen ytterligare en mandatperiod.
 

Newsmill DHE Fokus Bm Ex GP HD SDS SmP VK Kb 
 

Kommentarer