Nya beräkningsmetoder i vården ger högre utgifter
Europeiska national och regionalräkenskapssystemet (ENS) och A system for health accounts (SHA) är begrepp som få utanför branschen hört talas om. Ganska få i vårdbranschen också. Men när principerna för att beräkna sjukvårdskostnader ändras blir rangordningen mellan länderna också annorlunda.
Nya sätt att beräkna sjukvårdsutgifterna gör att Sverige går från att vara ett land med genomsnittliga sjukvårdsutgifter till att bli ett land med relativt höga sjukvårdsutgifter. SCB skriver följande:
"I och med införandet av SHA 2011 har hälso- och sjukvårdsbegreppet utökats. Utökningen avser kostnader för den del av vården som äldre och personer med funktionsnedsättning erhåller i form av personlig omvårdnad (ADL insatser). Kostnader för personlig omvårdnad har inte ingått i tidigare publiceringar av Hälsoräkenskaperna. Vid tidigare publiceringar har endast skattningar av den vård som kommunerna är skyldiga att erbjuda enligt 18 § Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ingått. På grund av brist på underliggande data kommer endast åren 2011–2013 att vara helt jämförbara. För åren 2001–2010 redovisas kostnaderna enligt tidigare regelverk dvs. utifrån SHA 1.0 och inkluderar således endast hälso- och sjukvårdskostnader enlig 18 § HSL. De kostnader som avser serviceinsatser (IADL-insatser) redovisas som hälsorelaterade kostnader. Dessa kostnader klassas inte som en del av den huvudsakliga hälso- och sjukvården och påverkar inte hälso- och sjukvårdens andel av BNP."
Den här förändringen gör att Sverige med 11 procent numera har bland de högsta sjukvårdsutgifterna i EU, strax efter Holland på 11,1 procent. Samtidigt visar andra indikatorer att vi också har väldigt bra resultat. Men tesen att skattefinansierade sjukvårdssystem har lägre utgifter än försäkringsbaserade kan med denna nya statistik få sig en törn.
Kommentarer