Nextjet - ett offer för miljöpartiets flygskatt
Den första april infördes flygskatten och bara en och en halv månad senare går flygbolaget Nextjet i konkurs. Sannolikt har införandet av skatten betydelse för möjligheten att ta in kapital och kan därför ha varit tungan på vågen när beslutet om konkurs fattades.
För även om flygskatten i första hand slår mot långa flygresor finns en indirekt effekt på flygplatser som behöver den utrikes trafiken för att få verksamheten att gå runt. När de utrikes flygningarna försvinner blir kostnaden per avgång betydligt högre - om antalet flygningar minskar med hälften blir priset per avgång nästan dubbelt så högt om flygplatsen ska kunna täcka sina fasta kostnader.
Arvidsjaur, Gällivare, Hemavan, Lycksele, Örnsköldsvik, Vilhelmina - det handlar om orter där inte vare sig bil eller tåg alltid är ett alternativ.
Det ironiska med alltihop är att den flygtrafik som skulle ha kunnat vara lönsam med stöd av chartertrafiken nu måste subventioneras ännu mer än i dag. Flygskatten gör att chartertrafiken försvinner, de minskade volymerna gör att kostnaden för inrikestrafiken ökar och de ökade kostnaderna gör att Trafikverket måste höja subventionerna av den inrikes flygtrafiken i glesbygd - som till stora delar upphandlas.
På vanliga marknader handlar det om att vinna passagerarnas förtroende genom att bygga ett starkt varumärke, på en upphandlad marknad måste man sänka priset och uppfylla villkoren i anbudsunderlaget. Upphandlingarna gör att bolagen som står för trafiken agerar mer kortsiktigt, då anbuden vinns genom att man presenterar det lägsta priset. Vi har ett flertal exempel på flygbolag som satt säkerheten i andra hand, dagsländor som inte har en långsiktig strategi utan bara är ekonomiska skal.
Centerpartisten Helena Lindahl ställde nyligen följande fråga i Riksdagen:
"Den låga ersättningen har sammantaget medfört att bolagen som trafikerar dessa flygplatser har fått pressa sina kostnader till nivåer som i dag riskerar passagerarnas säkerhet. Det har även kommit till min kännedom att många företag och privatpersoner väljer bort de berörda flygplatserna på grund av inställda turer och kraftiga förseningar. Detta beror förstås på att flygbolagen har äldre flygplan, inga reservplan att ta till och minimalt med personal. För att minimera olägenheten för turisterna har turistföretag i flera fall uppmanat sina gäster att i stället flyga till Umeå för att sedan bussas upp till 40 mil. Det säger sig självt – hur många turister kan man locka på dessa premisser?"
Den inrikes flygtrafik som med stöd av chartertrafik skulle kunna vara en ekonomiskt livskraftig verksamhet har förvandlats till ett säkerhets- och kvalitetsmässigt haveri.
De offentliga subventionerna av flygtrafiken - både från kommunerna och från staten - faller dessutom under EU:s regelverk och bedöms ibland som oförenliga med den inre marknadens regelverk. Att det offentliga kan gå in och kompensera för flygskattens effekter bör därför inte tas för givet. Risken är därför att många av dessa kommuner snart står utan flygförbindelse.
Kommentarer