Den hälsosamme ekonomisten

När verkligheten tillrättavisar Moderaterna

Sedan Moderaterna ändrade inställning till offentligt ägda företag tycks det som om verkligheten bestämt sig för att motbevisa tesen om att offentligt ägande ibland kan vara motiverat - även på konkurrensutsatta marknader. För er som inte minns var det första exemplet SAS. Ett flygbolag som endast existerar på grund av skattebetalarnas stöd och är till förtret för livskraftiga konkurrenter.

Nästa exempel var Telia. Staten har genom sitt ägande i Telia ett betydande ansvar för att företaget mutat ledande politiker (envåldshärskare) i Uzbekistan.

Och nu nästa exempel - Vattenfall. I och för sig har Vattenfall länge varit ett exempel på hur illa det kan gå när man blandar marknadslogik och politikerlogik. Det var en olycka som bara väntade på att inträffa.

Nu gjorde den det. Sisådär 100 miljarder kronor har försvunnit i företagets uppköpsdrive. Det gamla axiomet att offentligt ägda företag maximerar storlek, snarare än vinst, har sällan fått en tydligare illustration.

Timingen för policyomläggningen - som sig bör utannonserad på DN-debatt - kunde inte ha varit sämre. "Moderaterna vid vägs ände när det gäller privatiseringar".

Men handen på hjärtat, kära partikollegor, hade det inte varit skönt att slippa försvara Telias engagemang i Uzbekistan och Vattenfalls förvärv av Nuon? Då hade Anders Borg och Peter Norman och Fredrik Reinfeldt kunnat peka med hela handen och säga att "... så där går det när man låter marknadskrafterna härja fritt".

Nu blir ju slutsatsen den motsatta. Så här går det när man låter politiker härja fritt i näringslivet.

AB1 AB2 SvD1 SvD2 Co MM LB Av DN GP

Kommentarer