När Riksbanken stödköpte bostäder
Den 25 mars 2020 började Riksbanken stödköpa bostadsobligationer. Frågan är hur mycket dessa operationer kan förklara det sista skuttet som den överhettade svenska bostadsmarknaden gjorde? Som framgår av diagrammet ökade priserna med 30 procent på endast två år - mellan första kvartalet 2020 och första kvartalet 2022.
Jag kan inte se annat än att det måste ha varit ett stort policymisstag att intervenera på bostadsmarknaden i ett läge då räntan på bostadsobligationer låg på 0,67 procent. I dag ligger räntan på 3,72 procent, men Riksbanken har ändå inlett processen med att sälja av sitt innehav av företags- och bostadsobligationer.
Sverige hade vid den tidpunkten drabbats av en omfattande pandemi och alla symptom på kris skulle hanteras - om än så blygsamma. Men det verkar ha blivit lite för mycket. Det är en sak att tillgodose marknadens behov av likviditet - en helt annan att dränka marknaden i likviditet.
Samma problem ser vi på marknaden för företagsobligationer. Riksbanken lyckades på kort tid köpa upp en stor del av den utestående stocken av sådana värdepapper, något som förmodligen skapat likviditetsöverskott även på denna marknad.
Till bankens försvar kan anföras att den inte var ensam. Många centralbanker - även Federal Reserve - reagerade på liknande sätt. Men kanske skulle man avvaktat något och agerat mer balanserat. Den upptorkning som naturligen följer på en stigande inflation kommer att få mycket värre konsekvenser - då fastigheter och företag nu är mer övervärderade än de hade behövt vara.
Kommentarer