Myten om den säkra investeringen
Bostadsmarknaden omgärdas av många myter. Den största myten är att priserna för bostäder alltid kommer att stiga. Vem har inte hört bekanta tala om att en bostadsrätt i Stockholm är en säker investering.
Sanningen är att bostäder, precis som andra varor och tjänster, över tid sjunker i pris. Kanske inte i nominella termer, men åtminstone i förhållande till människors inkomster och i många fall även i förhållande till konsumentprisindex.
Efterfrågan på en vara eller tjänst bestäms av olika faktorer. En faktor är bostädernas inkomstelasticitet. Är bostäder en lyxvara eller en nödvändighetsvara? En undersökning av Rand-institute visar att inkomstelasticiteten uppgår till mellan 0,19 och 0,45. Antag att vi använder 20 procent av vår inkomst för boende. Om vi får en inkomstökning på 1 000 kronor kommer vi då att lägga mellan 38 och 90 kronor av denna inkomstökning på en större eller bättre bostad.
Ekonomen Robert Schiller pekade på att bostäder i stort sett följt konsumentprisindex de senaste 100 åren. Måhända överraskar sådana siffror dem som förväntar sig att bli rika på att bo. Men så är det inte i allmänhet.
Jag har gjort motsvarande diagram baserat på data från en forskningssammanställning av Riksbanken och lade in inversen av femårsräntan och ökningen av befolkningen i samma diagram. Samtliga index är satta till 100 år 1950.
Även här ser vi att stigande priser knappast är regel - inte ens i Stockholm som det handlar om här. Bostadspriserna är förvånansvärt stabila och följer en trend nedåt.
Vi bör inte vara förvånade över detta då befolkningens ökningstakt (tio års glidande genomsnitt) trendmässigt sjunker. Priset på bostäder bestäms som för andra varor och tjänster på marginalen. Om det tillkommer få nya personer som behöver bo kommer bostadspriserna rimligen att falla.
Ett platt-tv kostar i dag 5 000 kronor. Det gjorde en färg-TV 1950 också. Men då motsvarade dessa 5 000 kronor närmare 50 000 i dagens penningvärde.
Varför skulle det hela tiden bli dyrare att bo när allting annat blir billigare? Pågår det ingen teknisk utveckling på bomarknaden, trots att varor och tjänster i övrigt både blir billigare och bättre?
Det hävdas att urbaniseringen leder till ständigt stigande priser. Dock är det måhända i så fall märkligt att denna kraft slår så olika på olika städer. Hade det handlat om en universell trend skulle bostadspriserna ha nått stockholmsk nivå även i flertalet andra huvudstäder i Europa. Inflyttningen till storstäderna består i dag i stort sett uteslutande av nya svenskar - för övriga grupper är utflyttningen lika stor som inflyttningen.
Det går helt enkelt inte att förklara de senaste årens prisuppgång med annat än monetära faktorer. Vi kan tala om finansiella innovationer, men ytterst handlar det om att banker och myndigheter accepterat allt mindre säkerhetsmarginaler. Det går möjligen att förklara eller försvara en nivå på mellan 100 och 150 procent av det reala priset 1950. Problemet är att vi på några få år har avvikit från den långsiktiga trenden och nyligen passerat index 300 (utanför diagrammet).
Kommentarer