Den hälsosamme ekonomisten

Moralen väger lätt

Hade någon i höstas frågat mig hur opinionsläget skulle se ut i dag tror jag att jag hade sagt att oppositionen (den rödgröna) leder med ungefär fem procentenheter.

Men varför leder då oppositionen? Ett svar är nyfikenhet. Socialdemokraterna har fått en ny partiledare som visserligen gjort bort sig, men inte mer än vad Göran Persson lyckades med under sin tid. Håkan Juholts klavertramp är sannolikt inte ens ett problem på Sveavägen.

Samtidigt är regeringen på defensiven. En lätt överambitiös sjukförsäkringsreform är en del av saken. Hade FiBA låtit bli att propsa på en bortre parentes i sjukförsäkringen hade läget varit betydligt bättre i dag - bland annat hade Sverigedemokraterna inte varit vågmästare.

Fas 3 inom arbetsmarknadspolitiken är en annan del, som jag däremot ser som en absolut nödvändig och integrerad del av en fungerande arbetsmarknadspolitik. Kanske kan den utformas lite annorlunda, men i grunden är systemet nödvändigt och bra.

Att oppositionen sedan inte är regeringsduglig är ett mindre problem när det är regeringen som hela tiden får problem i riksdagens utskott.

Farhågorna om att de rödgröna går ihop med Sverigedemokraterna om höstbudgeten är dock överdrivna. Ett sådant agerande skulle ge Alliansen alibi för ett mer organiserat samarbete med Sd. Och jag tror inte att de politiska uppoffringarna skulle behöva bli speciellt stora. Däremot de moraliska. Men i sådana här sammanhang brukar moralen väga lätt.

DN1 DN2 SvD1 SvD2 TM Ra MA SE AR Bl HH SV GP SDS AB

Kommentarer