Den hälsosamme ekonomisten

Minimilöner och LO

Debatten om minimilöner är missriktad. LO har helt rätt när man påpekar att stora delar av arbetsmarknaden faktiskt inte har några minimilöner:

"Det finns idag en stor sektor i Sverige med i stort sett oreglerade löner, t ex taxichaufförer, tobakshandlare m fl, såtillvida är beskrivningen av minimilönebettet inte en korrekt beskrivning av de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad."

En helt korrekt observation av LO. Om lönerna varit reglerade även för taxichaufförer, tobakshandlare, med flera skulle arbetslösheten varit betydligt högre.

Så frågan vi bör ställa oss är snarare - varför fungerar inte alla branscher lika bra som marknaden för taxichaufförer och tobakshandlare? För om så hade varit fallet skulle arbetslösheten bland utrikes födda varit mycket låg i Sverige. Det framgår ju av att andelen personer med utländsk bakgrund är så mycket större bland pizzabagare, tobakshandlare och taxichaufförer. Om alla arbetsmarknader fungerat på samma sätt skulle även övriga personer med utländsk bakgrund kunna beredas sysselsättning.

Detta kan inte förklaras med fackliga avtal och brist på undantag för utlänningar. Nej, det har i grunden att göra med konstruktionen av våra trygghetssystem.

För att få föräldrapenning, sjukpenning och arbetslöshetsersättning måste man ha en traditionell anställning. Väldigt många förmåner är kopplade till reguljära anställningskontrakt. Dessutom måste man ofta ha fast anställning för att kunna hyra en bostad och för att kunna ta lån.

Det är konstruktionen av våra trygghetssystem och diskrimineringen av flexibla anställningsförhållanden som gör att arbetslösheten bland invandrare är så mycket högre än vad den skulle behöva vara. Det är tanken om att staten ska uppfostra medborgarna och att bidrag ska villkoras med arbetssökande som indirekt skapar klyftorna mellan invandrare och infödda svenskar. Många av dem som förespråkar undantag och sänkta löner för specifika grupper vägrar att se elefanten i rummet - en arbetsmarknadsmodell som är anpassad till 1800-talet.

På sätt och vis har arbetslinjen - så populär bland såväl socialdemokrater som hos borgerliga - cementerat uppdelningen på arbetsmarknaden. Det är väldigt enkelt att minska klyftorna och höja sysselsättningen för invandrare - men det kräver en omläggning av den svenska trygghetsmodellen där produktionen och inte arbetet står i centrum. Tills våra politiker fattat detta kommer problemen att bestå och förvärras i takt med att fler och fler invandrar till Sverige.

Kommentarer