Den hälsosamme ekonomisten

Men visst är det ett problem med lösa terrorister

Det kan knappast ha undgått någon att sju terrorister nyligen har släppts lösa i Sverige. Men vad misstänktes de för?

Det bör oroa oss att en av dessa personer införskaffat hundratals kilogram med kemikalier som rimligen skulle användas för att sätta ihop bomber. Målet tycks ha varit Stockholms Central. 

I tingsrätten dömdes terroristen till sju års fängelse, men skulle enligt sedvanlig praxis ha släppts ut efter fyra. Misstanken gäller alltså att hen anstiftat ett massmord - där dödsoffren säkert hade kunnat räknas i hundratal.

Att straffet för detta brott endast blev sju års fängelse är intressant. Det är samma straff som den så kallade OS-bombaren fick. Skillnaden är dock att terroristen i detta fall antagligen hade som uttalat mål att mörda så många oskyldiga som möjligt, medan OS-bombaren hade som primärt mål att stoppa Stockholms OS-ansökan.

Hovrätten tyckte dock att bevisningen var otillräcklig, varför man tvingades släppa terroristen på fri fot. I nuläget går alltså sju utländska medborgare som planerat (planerar?) terrordåd mot Sverige fria. Men vårt rättsväsende menar att det inte går att låsa in denna kommandostyrka med mål att attackera Sverige och svenskarna.

Det går att vara anhängare av principer om rättssäkerhet, men att samtidigt tycka att personerna bör låsas in i väntan på utvisning. Indicierna är vid en ytlig betraktelse dessutom så starka att de borde falla under rekvisitet för "bortom rimligt tvivel". Problemet är att domstolarna blandat ihop principer om rättvis behandling (ickediskriminering) med sannolikhetsbedömningar.

Sannolikheten är färgblind. Det är minst hundra gånger mer sannolikt att en invandrad Uzbek är terrorist än att en etnisk svensk uppväxt i Kramfors är det. Lägger vi därtill stora mängder kemikalier, utrustning för gerillakrigföring och annat till listan får vi en mycket hög sannolikhet för att vi har att göra med en terrorist. Jag skulle vilja påstå att sannolikheten är så hög att den gränsar till visshet.

Men för domstolarna räcker inte det. Att vara Uzbek är inget brott, "terroristerna" måste därför bedömas efter samma måttstock som en svensk företagare som köpt in motsvarande kemikalier för användning i sitt jordbruk. Ska nämnas att det inte är helt ovanligt att terrorister är uppväxta i Sverige (tänk Anders Behring Breivik), skillnaden är att antalet Uzbeker är så mycket färre att den relativa sannolikheten blir avsevärt större.

Vi har nu två problem. Det första är att domstolarna gjort en felaktig sannolikhetsbedömning och att vi därför alla utsätts för en risk som subjektivt bedömt är avsevärt större än den borde få vara. Domstolssannolikheten (den ickerasistiska sannolikheten) avviker helt enkelt från den verkliga sannolikheten (den rasistiska). Vi måste nog prata om det här.

Det andra problemet är att de utländska medborgarna inte ens kan utvisas eller hållas i förvar, trots att vi vet att de planerar terrordåd som kan kosta hundratals människor livet. Vi måste prata om det också.

Kommentarer