Den hälsosamme ekonomisten

Med raska steg mot informationsdiktaturen

Även om makthavarna gärna vill övervaka medborgarna kan det vara svårt att hitta goda skäl att göra det. Därför motiveras övervakningen i regel med att det finns en yttre fiende som måste bekämpas. Terroristerna har tidigare fått spela den rollen, nu är det Vladimir Putin och de kinesiska makthavarna som får vara svepskälet. Men hittar man inte någon yttre fiende går det alltid att hitta en inre fiende. Narkotikan eller pedofilerna används ofta i argumentationen för att förbjuda privat kommunikation mellan enskilda individer utan statlig övervakning.

Staten måste ha möjlighet att gå in som en mellanhand. Det går så långt som att kräva att teleoperatörerna ska registrera alla utbyten som skett mellan enskilda individer för att kunna spåra upp dem som hotar samhällsordningen. Men eftersom man inte på förhand kan veta vilka personer som hotar samhällsordningen är det säkrast att övervaka alla människor hela tiden.

Rädslan och misstroendet mellan människor och folk är en utmärkt grogrund för att motivera inskränkningar i rätten till kommunikation. Vi får aldrig glömma bort att det som makthavarna ser som hot i grunden är att medborgarna kommunicerar direkt med varandra, utan mellanhänder. Så länge människor kommunicerar två och två går det kanske att tolerera anonymiteten i samtalen. Men så fort kommunikationen sker mellan fler människor än så blir den ett hot mot statens hegemoni.

Att en anonym individ kommunicerar till flera icke-anonyma ger grogrund för ryktesspridning och näthat. Och när flera anonyma individer kommunicerar med flera andra anonyma individer kan olagligt material byta ägare. Recept på bomber, barnpornografi och nazistisk propaganda är exempel sådant som skulle kunna spridas okontrollerat. Miljöpartiet föreslog nyligen ett förbud mot anonyma bloggar. Ändamålet helgar alltid medlen.

Men det allra farligaste - sett ur statens synvinkel - är att en icke-anonym individ kommunicerar information som staten hemligstämplat. Det finns till och med ett särskilt ord för det - spioneri. Och spioneri är någonting värre än alla brott en människa kan begå mot någon annan människa. Edward Snowdens spridning av statshemligheter är ett så allvarligt hot att staten inte ens kan låta honom få en rättvis rättegång. I stället använder den amerikanska regeringen en terroristlag från 1917 för att stoppa en öppen debatt om massövervakningen.

Turkiet och Tayyip Erdogan går mer rakt på sak. När statlig korruption avslöjas via twitterkonton svarar staten med att försöka förbjuda twitter. För ingen ska inbilla sig att det är terroristerna eller pedofilerna eller ryssarna som är det verkliga skälet till att staten vill ha kontroll över nätet. Det verkliga skälet är att nätet decentraliserar makten i samhället och ökar konkurrensen om maktpositionerna. Att äga en tidning eller att vara berättigad till partistöd är inte längre en garanti för att befinna sig högst i näringskedjan i informationssamhället.

Öppna samhällen kännetecknas av en jämn inkomstfördelning. Detta är ingen slump. För att bevaka en privilegierad ställning i samhället krävs ett informationsövertag. Det krävs också att staten försvarar rättigheter som gått i arv eller förvärvats. Kapitalismens genombrott sammanföll exempelvis med skråväsendets sammanbrott. Det spreds en insikt om att det var bättre att låta alla människor tävla om viktiga positioner - snarare än att låta dessa gå i arv. Detta ledde till ökad dynamik och ekonomisk tillväxt.

Men skråväsendet hade sina försvarare. De som riskerar att förlora sin privilegierade situation kämpar för att frysa samhällsutvecklingen.

Patentsystemet och upphovsrätten är dagens skråväsende. Med detta menar jag inte att vare sig patent eller upphovsrätt helt bör avskaffas. Men vi befinner oss i en brytningstid där vi måste förändra vår syn på intellektuella rättigheter och demokratin som sådan. En demokrati som saknar yttrandefrihet är ingen riktig demokrati. Och ett informationssamhälle där staten reglerar och kontrollera den information som människor utbyter är inget riktigt informationssamhälle - det är en informationsdiktatur.

DN1 DN2 DN3 

Kommentarer