Me too blev she too
Läser i Aftonbladet om en kvinnlig stjärnadvokat som av sina underlydande anklagas för dåligt ledarskap. Hashtaggen #metoo handlade om sexuella trakasserier - ofta från män i chefsposition - men frågan är om det inte rent generellt har blivit vanligare att anställda protesterar öppet mot dåligt ledarskap? Det behöver alltså inte handla om sexuella trakasserier, utan kan handla om trakasserier rent allmänt.
Om detta är en ny trend tror jag vi kan sätta in den i ett större sammanhang. Det handlar om att den lokala informationen blir global och att den makt och det övertag som ledarna har tack vare sin position eroderas när de underlydande börjar kommunicera horisontellt i stället för enbart vertikalt.
Dåligt ledarskap blir då inte enbart en lokal fråga på arbetsplatsen, utan ett globalt problem för det företag eller den organisation det handlar om. Kraven på ledarna blir större - de måste inte enbart utöva makt, de måste också vara moraliska förebilder.
Det är möjligt att den friare informationen kommer att förändra företag och organisationer. Svårigheten att använda härskarteknik för att disciplinera arbetskraften kan göra det nödvändigt för ledarna att arbeta med ekonomiska incitament. Det kan göra organisationerna plattare - med en liten lojal kärna av medarbetare och ett betydligt större antal kontraktsanställda underleverantörer. Objektiva mått ersätter subjektiva bedömningar.
I alla organisationer finns medarbetare med högst varierande kompetens och produktivitet. Organisationer tenderar dock att utjämna inkomsterna, så att de mer produktiva subventionerar de mindre produktiva. En reviderad syn på chefsskapet kan påverka förutsättningarna för att omfördela inkomster och kanske tvinga fram en modell där var och en måste klara sig på egen hand. För somliga kan detta innebära stora inkomstförbättringar, för andra kan det innebära att de inte kan försörja sig alls.
Ett alternativt scenario är att pressen på cheferna att agera etiskt riktigt leder till att organisationerna fungerar bättre än tidigare. När de opportunistiska och psykopatiska dragen har tvättats bort i offentlighetens ljus kvarstår de verkliga ledarna - som både klarar av att motivera de anställda och leva upp till samhällets förväntningar på god moral. Detta alternativa scenario kan i sin tur öka förutsättningarna för näringslivet och den offentliga byråkratin att leverera varor och tjänster av god kvalitet.
Eller också inträffar båda sakerna samtidigt. Information blir ett medel för de anställda att utöva makt över sina överordnade, samtidigt som informationen också kan användas av de överordnade för att se till att de underlydande gör sitt jobb. Kanske är det inte så konstigt om informationen sparkar både uppåt och nedåt, då asymmetrisk information är grunden för att förstå varför det privatekonomiskt och samhällsekonomiskt optimala inte alltid sammanfaller. När informationen går från att vara asymmetrisk till att bli symmetrisk försvinner också distinktionen mellan det privatekonomiskt och samhällsekonomiskt optimala agerandet - alldeles oavsett om man är chef eller gräsrot.
Kommentarer