Max Stirner och ekonomismen
Många skriver till mig och frågar om man som ekonomist måste vara liberal eller nyliberal. Jag vill därför lugna alla som känner sig oroliga med att de inte nödvändigtvis behöver överge sina politiska åsikter. Naturligtvis är många av de mer framstående ekonomisterna liberaler eller nyliberaler, men det finns en rad andra exempel.
Ett exempel är anarkisten Max Stirner (1806-1856). I boken The Ego and His Own, som har kallats världens mest revolutionära bok, kritiserar han såväl liberalism som socialism utifrån ett egoistiskt perspektiv. Stirner är på många sätt arketypen för begreppet ”economic man”. I sin stridsskrift ifrågasätter han tanken på att det över huvud taget skulle finnas något ”gemensamt bästa” för samhället. Det gör han till förmån för en radikal individualistisk filosofi.
Stirner rör sig mer på det psykologiska planet än det politiska. Han tar avstånd från såväl religion som ideologier på samma konsekventa sätt. Tänkare som anses ha inspirerats av Stirner är Friedrich Nietzsche, Ayn Rand och Fjodor Dostojevskij.
Motpolen till Stirner var vid denna tid den tyska historiska skolan, men kunde i dag ha varit nästan vilken ideologi som helst. Socialismen eller konservatismen skulle förstås ha befunnit sig i skottlinjen, men även liberala tänkare som Friedrich Hayek och Ayn Rand tar många av samhällets normer och lagar för givna. Ta exempelvis Hayeks tanke om att institutioner som religion och äganderätt har en instrumentell roll för att styra samhället mot högre välstånd.
Statsvetaren Mats Lundström kritiserar i sin avhandling ”Politikens moraliska rum” Hayeks tanke om att människor bör acceptera normer som de inte själva begriper eller förstår poängen med. Max Stirner skulle möjligen ha kunnat gå med på att många i praktiken följer normer eller lagar som de inte själva förstår, men absolut inte att individen har någon som helst skyldighet att göra detta.
Max Stirners svar på Hobbes Leviathan och Lockes samhällskontrakt var något som han kallade ”egoisternas union” (EU). Egoisternas union är en sammanslutning vars syfte enbart är att främja medlemmarnas syften. Det är oklart vad Stirner egentligen menade med detta. Kanske handlade det bara om ett system för rättsskipning, en nattväktarstat, eller också rymmer begreppet mycket mer, exempelvis en omfördelande välfärdsstat enligt Rawls principer. Tankegången har en del gemensamt med Robert Nozicks tidiga skrifter, exempelvis Anarki, stat, utopi.
Även i Sverige har Stirner haft viss påverkan på det politiska tänkandet. I Stockholms norra ungsocialistiska klubb, den ursprungliga ungsocialistiska klubben, var de flesta medlemmarna mellan 1907 och 1912 individualister. Bland dessa fanns Hinke Bergegren, som dock var negativ till individualismen (blev senare övertygad kommunist).
I december 1908 beslöt man att avsätta sin styrelse med motiveringen "där det finns styrelse måste det också finnas styrda". Styrelsen återinsattes efter ett år, men man beslöt då att gå ur partiet eftersom partiets stadgar sa att "Centralkommittén och kongressen är partiets högsta bestämmande myndighet” (yelah.net).
Normalt brukar ekonomismen annars förknippas med Frank Knight och Chicagoskolan. I antologin ”Sex skolor i samtida samhällsfilosofi” bidrar jag med en kort beskrivning av Chicagoskolans förgrundsgestalter, av vilka ett tiotal sedermera har tilldelats Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Flera av Chicagoskolans tänkare har tagit några steg tillbaka i analysen av samhället. I stället för att se normer, lagar och institutioner som givna parametrar brukar de i stället fråga sig varför dessa normer, lagar och institutioner egentligen har uppstått.
Man skulle tro att juridik och ekonomism svårligen kombineras. Juridiken uttolkar ju etablerade normer i samhället, medan ekonomismen ofta ifrågasätter samma normer. Dock finns inom den tvärvetenskapliga skolbildningen rättsekonomi ett fruktbart samarbete mellan ekonomister och jurister. Ett av de framträdande namnen på detta område är domaren Richard Posner. Som jag tidigare nämnt har Posner, tillsammans med ekonomen Gary Becker, startat en blogg där juridiken och ekonomismen kan mötas.
Betydelsen av normer och värderingar ska för all del inte underskattas. Vi värderar olika alternativ, beroende på om det ena eller det andra valet förväntas göra oss lyckliga eller olyckliga. Stirners kritik är av en psykologisk karaktär och riktar sig mot att människor tvingar sig själva att göra saker som gör dem olyckliga, bara därför att samhällets normer eller lagar säger till oss att detta är det rätta. Och då spelar det inte så stor roll om påbuden kommer från Gud eller staten eller någon politisk ideologi.
Att ha personliga normer och värderingar är en helt annan sak. Som Stirner kunde ha uttryckt det; den som bryter mot lagar bara för att göra en poäng av att man inte behöver följa lagarna är lika besatt som den som följer lagarna enbart därför att lagarna finns.
Kommentarer