Måste Moderaterna välja?
Carl Melin skriver i Expressen att Moderaterna måste välja mellan konservatism och liberalism och att problemet för partiet inte är kommunikationen, utan vad man kommunicerar. Han menar att så länge migrationsfrågan står i centrum är den konservativa och den liberala positionen omöjlig att kombinera.
Håller inte med om det. Moderaterna har historiskt sett varit bra på att kombinera liberalism och konservatism - partiet brukar betecknas som liberalkonservativt. Även 1992-1994 stod migrationsfrågan i centrum och Moderaterna lyckades hantera detta i regeringsställning i samarbete med två socialliberala partier. Om konservatismen och liberalismen varit två oförenliga storheter skulle den operationen inte ha varit möjlig.
Jag håller med om att det är en utmaning för M att flyktingfrågan länge dominerat samhällsdebatten. Men faktum är att den i dag inte ens ligger på tredje plats när väljarna anger vilka frågor de ser som mest avgörande.
Det går därför inte att förklara Moderaternas problem med externa faktorer. Ett av de största problemen är att en hyfsat stor del av de moderata partimedlemmarna i praktiken driver Sverigedemokraternas agenda i partiet och på sociala medier. Det var denna falang som fick partiledningen att börja tala om samtal med SD - ett så kallat "unforced error", om man använder tennistermer.
Det andra problemet är att partiet inte har en tydlig politisk linje. Delvis har man hanterat detta med hjälp av arbetsgrupper som presenterat konstruktiva förslag och tänkbara reformer. Mycket återstår dock att göra och partiet har haft svårt att bilda allianser på det sätt som Moderaterna gjorde inför valet 2006. Man saknar i allt väsentligt den breda kompetens som krävs för att utmana Socialdemokraterna - som numera sitter på makten, informationen och utredningsförmågan.
Det tredje problemet är en kollaps i kommunikationen. För även om Moderaterna hade haft en politik att kommunicera saknar man helt förmågan att i så fall kommunicera denna. Den enskilt viktigaste förklaringen till att man inte längre förmår att kommunicera - om man nu hade haft något att kommunicera - är att Fredrik Reinfeldt försvunnit från scenen.
Partiet måste hantera samtliga dessa tre problem för att kunna stå stabilt. Dessutom bör man sänka förväntningarna. Målet inför valet 2018 bör sättas på 15 procent och allt över detta bör ses som en framgång. Det kan nämligen mycket väl gå ännu sämre.
Kommentarer