Lyckad provokation
Mitt försök att provocera bloggkollektivet lyckades uppenbarligen. Har fått flera kommentarer på inlägget om att bloggande i huvudsak handlar om envägskommunikation. Som jag påpekat tidigare är skälet till att jag inte tillåter kommentarer att de flesta som har något vettigt att tillföra redan har egna bloggar. Vilket skulle bevisas.
Sjölander skriver exempelvis:
"Och det tyckte jag var lite roligt eftersom bloggaren verkligen måste sägas leva som han lär. Han tillåter nämligen inga kommentarer på den egna bloggen. Och det är klart. Då blir det där med tvåvägskommunikation inte alldeles enkelt ..."
Fast i och med att jag nu har läst hans inlägg och citerat honom på min egen blogg har jag väl i praktisk handling motbevisat just denna tes. Pennfajtas kan jag, men vill gärna höja tröskeln något så att motparten hinner tänka igenom om han/hon är tillräckligt förbannad för att orka skriva ett eget inlägg.
Jag har dock inga synpunkter på att en del andra bloggare tillåter kommentarer på sina bloggar, även om jag inte vill uppmuntra något sådant.
Kommentarer