Lugnet före ...
Det har varit stiltje på eurokrisfronten i flera veckor snart. De långa räntorna är fortfarande höga för krisländerna, men de korta räntorna håller sig på en någorlunda rimlig nivå. Det får Spanien och Italien att välja korta finansieringslösningar. När långa obligationer löper ut ersätts de alltså med korta.
Man skulle kunna likna det hela med en tsunami som närmar sig land. Ju grundare vatten och ju kortare löptider, desto snabbare omsättning och desto större finansieringsbehov vid varje enskild auktion.
En stor del av obligationerna ägs av banker i Italien och Spanien. När dessa banker samtidigt drabbas av kapitalutflöde försämras deras förutsättningarna för att absorbera krisländernas skulder. Vilket är en av många faktorer som driver upp räntan.
Hade det inte varit för förhoppningar om att ECB ska stödköpa obligationer skulle räntorna i båda länderna redan ha passerat sjuprocentsnivån. Nu hänger marknadsaktörerna allt sitt hopp på att Mario Draghi ska stödköpa obligationer.
Vilket förstås inte är någon lösning på eurokrisen, utan bara en övergång till en situation där Spaniens och Italiens öde ligger i Europeiska centralbankens händer.
Kommentarer