Lever Vårbyborna 18 år kortare än Danderydsborna?
Janerik Larsson uppmärksammar i Svenska Dagbladet en ledare i Aftonbladet av Susanna Kierkegaard med följande formulering:
"Klasskillnaderna i Stockholm är massiva. Och dödliga – en högutbildad person i Danderyd lever i genomsnitt 18 år längre än en lågutbildad i Vårby, enligt landstingets Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Skillnaderna i livslängd mellan olika delar av Stockholm är lika stora som de var mellan östra och västra Tyskland 1990, precis efter att landet enats."
Det här illustrerar varför journalister bör läsa statistik. För vad implicerar det att livslängden är 18 år kortare i Vårby än i Danderyd? Det innebär att medellivslängden i Vårby skulle vara 65 år.
I praktiken på stenåldersnivå, om man tar hänsyn till att barnadödligheten antagligen var avsevärt större på stenåldern än i dagens Vårby.
Men visst går det att komma ner till 65 år i medellivslängd. I Ryssland dör en av fyra män före 65 års ålder och då i allmänhet av alkoholism. Speciellt stor är risken för dem som dricker mer än tre flaskor vodka i veckan. Ryska kvinnor, som inte dricker lika mycket vodka, lever i snitt tills de blir 75. Och jag tror att de sociala förhållandena i Vårby är aningen bättre än i Murmansk.
Jag har försökt gräva i publicerade rapporter från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin för att se vad som är rimligt eller inte. Skillnaderna är i regel störst bland män så jag har utgått från dessa när jag gjort bedömningarna. I rapporten "Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län" framgår att den återstående beräknade livslängden för män varierar från 77 år i storstadssatsningens områden till 84 år i Danderyd. Det är en hyfsat stor skillnad.
Vi kan också konstatera att skillnaden i förväntad livslängd mellan män med förgymnasial utbildning och män med eftergymnasial utbildning är 6,9 år. Också en stor, men fullt plausibel skillnad. Vi vet att storstadssatsningen har en mycket stor andel utrikes födda, 57 procent. Storstadssatsningen omfattar områdena: Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Jordbro, Flemingsberg, Vårby, Västra Skogås, Husby, Rinkeby, Rågsved, Skärholmen, Tensta, Fornhöjden, Geneta, Hovsjö, samt Ronna.
Kombinerar vi egenskaperna låg utbildning och boende i storstadssatsningen respektive hög utbildning och boende i Danderyd kan vi få en övre gräns för skillnaden i medellivslängd på 6,9 plus 7 år, alltså 14 år. Notera att detta enbart gäller män. För kvinnor är motsvarande skillnad 2 plus 6 år, alltså 8 år. Den maximala skillnaden mellan områdena borde därför ligga på högst 11 år - givet att det finns lika många män som kvinnor.
Men sedan är det en annan sak som man bör tänka på. Andelen med eftergymnasial utbildning är 75 procent i Danderyd och bara 25 procent i Storstadssatsningens områden. Tar vi hänsyn till att variablerna boende och utbildning fångar upp samma skillnader är det sannolikt att den verkliga skillnaden är mindre än 11 år, kanske snarare åtta år.
Och ja. Åtta år är illa nog, men samtidigt väldigt långt från den siffra på 18 år som DN skrivit om och som har cirkulerat i medierna.
Ett annat varningstecken är att områden som definitivt inte är socialt utsatta ofta hamnar illa till i statistiken över förväntad livslängd. Kvinnor i Nynäshamn lever exempelvis i snitt kortare tid än kvinnor i storstadssatsningens områden. Tittar vi på bakgrundsvariablerna ser vi att andelen utrikes födda i Nynäshamn ligger på 12 procent - betydligt under snittet - och att medianinkomsten är 245 000 kronor, strax under snittet i Stockholms län.
Här är det något märkligt. Om nu social utsatthet är en viktig faktor för att förklara livslängd - vilket jag i och för sig inte tvivlar på att det är - borde inte en kommun som Nynäshamn hamna sämre till än de socialt utsatta områdena. Då måste det finnas annat än sociala faktorer som påverkar, kanske slumpen?
Allt handlar dock om den initiala DN-artikel som gett upphov till en stor mängd följdartiklar i alla möjliga medier och nu på ledarplats i Aftonbladet. Artikeln inleds med "En högutbildad Danderydsbo lever – i stora drag – 18 år längre än en lågutbildad person i Vårby". Hur har man behandlat data för att nå detta resultat, har DN eller Centrum för epidemiologi gjort beräkningen och stämmer det över huvud taget?
Kommentarer