Den hälsosamme ekonomisten

Lenas, staten och kapitalet

Får närmast en chock när jag läser Dagens Nyheter som skriver om en ny bilderbok om sex som riktar sig till barn. Vid en grafisk illustration av själva sexakten används nämligen den politiskt inkorrekta missionärsställningen. Kan könsmaktordningen manifesteras på ett mer tydlig sätt? Och i en bok som riktar sig till barn dessutom. Usch!

På DN-kultur, däremot, är det som vanligt. Sverker Lenas skriver en betraktelse över givmildhet som väl kan sammanfattas så här:

De rika har lierat sig med staten för att lura skjortan av de mindre bemedlade (ett begrepp som inkluderar alla svenska kulturjournalister, trots att de tillhör den rikaste procenten i världen). När de rika sedan skänker en stor del av sin förmögenhet till de fattiga är det som om en rånare skulle kunna sona sitt brott genom att lämna tillbaka halva rånbytet.

Det ligger något i denna analys. Men låt oss anta att kapitalisterna inte hade lierat sig med staten, utan tjänat ihop pengarna på hederligt sätt. Skulle kapitalisternas givmildhet då ha varit mer legitim? För om omoralen består i att kapitalisterna omfördelar pengar till sig själva med hjälp av staten har jag svårt att se hur en omfördelning i motsatt riktning skulle kunna motiveras. Stöld som stöld.

Möjligen tänker sig Lenas ett moralsystem som är kopplat till inkomstnivån. Stöld är kanske acceptabelt om man tjänar som en kulturjournalist på Dagens Nyheter, eller mindre. Problemet är att sådana moralsystem är ovanliga. Stöld brukar definieras på ungefär samma sätt för både rika och fattiga. Själva poängen med rättsstaten och universell moral är ju att det är handlingen som räknas.

Omfördelningen från fattiga till rika har de facto ägt rum i ett demokratiskt system där majoriteten suger ut minoriteten. Måhända är väljarna inte lika upplysta och progressiva som kulturjournalisterna på DN, men icke desto mindre utgör de en majoritet. Och det kanske är det som är problemet. Staten och kapitalet sitter i samma båt.

Vilket för oss fram till att det som Lenas egentligen kritiserar är omfördelning som framtvingas av staten. Och det är en i grunden rätt libertariansk hållning. åtminstone för en kulturjournalist på DN.

DN1 DN2 DN3 GP SvT

Kommentarer