Leder en passiv sjukskrivningsprocess till psykisk ohälsa?
Socialdepartementet har studerat hur huvuddiagnoserna förändras från det att en individ beviljas sjukpenning till dess att förtidspension beviljas. Analysen baseras på registerdata från Försäkringskassan, som innehåller separata diagnosdata från dessa två beslut. Det går således att se om diagnosen vid beviljandet av sjukersättning skiljer sig från sjukpenningfallets diagnos.
Det framgår av tabellen att symptombaserade diagnoser är överrepresenterade bland de diagnoser som leder fram till förtidspension på grund av psykiska besvär. Många av diagnoserna långt upp i tabellen kräver multidisciplinära insatser. Man kan samtidigt konstatera att sjukvården har begränsade resurser just på detta område, exempelvis är tillgången på kognitiv beteendeterapi ganska dålig i de flesta landsting.
Man kan tänka sig två förklaringar till att det sker ett diagnosskifte. Antingen finns det en bakomliggande psykisk diagnos från första början eller också är det den passiva sjukskrivningsprocessen i sig som skapar de psykiska problemen, exempelvis depression.
Den rehabiliteringsgaranti som började införas den 1 juli i år ska ge landstingen ett extra stöd i arbetet med att erbjuda evidensbaserade tidiga insatser för att bryta den onda cirkel som en passiv sjukskrivning kan ge upphov till.
SvT Dagens Medicin
Kommentarer