Den hälsosamme ekonomisten

Låt oss bestämma oss

Läser rubriken i Hanna Fahls krönika "Hur vet man vilken verklighet som är den rätta? Finns det bara en?". Av något skäl utgår jag från att den handlar om saudiaffären (vilket den inte gör).

Men dubbla verkligheter är väl det som alltid har präglat svensk utrikespolitik. Den officiella verkligheten - att Sverige står alliansfritt i fred och neutralt i krig (har man inte ändrat den skrivningen vid det här laget?) - är bara officiell. I verkligheten har Sverige alltid varit en nära allierad till USA.

Stefan Löfvén vill inte se någon förändring i detta avseende. Han tycker det vore för dyrt att riva upp saudiavtalet. Sanningen är dock att det vore ett avsteg från Socialdemokraternas inofficiella försvarsdoktrin, som går ut på att stå på samma sida som USA. Detta gäller förstås även i relationerna med Saudiarabien.

Misstolka mig inte nu. Jag tycker att Sverige i princip har gjort rätt, om man ser det historiskt. Men doktrinen börjar bli lite överspelad. Det finns inte längre bara en god och en ond sida - det finns flera halvgoda och flera halvonda. Sedan finns det några riktigt onda också - Syrien, Nordkorea och Iran.

Jag tror det är dags att inse att Sverige inte spelar någon stor roll i detta allt mer kaotiska spel. Maktpolitiskt är vi på ungefär samma nivå som Island, Luxemburg och Kazakstan. Så vem bryr sig om Sverige exporterar vapen till Saudiarabien eller inte? Vi behöver inte försvarsindustrin, vi har inget försvar att tala om, och vapenexportörerna försätter oss mest i pinsamma situationer.

Så låt oss därför bestämma oss. Antingen ställer vi oss bakom USA och exporterar Carl Gustav till Saudiarabien och andra västvänliga diktaturer, eller också struntar vi i världspolitiken och slutar producera vapen. Vi kan exportera gulliga gosedjur med stora ögon i stället - passar bättre ihop med Sveriges självbild. Att fortsätta hyckla leder ingen vart.

DN1 DN2 SvD1 SvD2 AB SR SvT

Kommentarer