Den hälsosamme ekonomisten

Lärdomar från Indien

Sitter på Münchens flygplats på väg mot Stockholm. Håller på att vänja mig av vid att regelbundet tvätta händerna i sprit och ge dricks till servicesektorn.

Efter ett besök i Indien ställs våra inhemska sociala problem i en något annan dager. På vägen ut till flygplatsen i Mumbai passerar man ett slumområde som till sitt invånarantal är lika stort som Stockholm. Indien har på papperet ett offentligt finansierat sjukvårdssystem. I praktiken är detta dock inte fallet. I sjukvården är det plånboken som styr. Det finns inte ens privata försäkringar i någon större omfattning.

Här i Sverige kan vi kunna missköta vår ekonomi ganska rejält, utan att vi någonsin skulle riskera att hamna i samma situation som mindre utvecklade länder. Vi får dock aldrig glömma att vi tillhör en del av världen som är extremt lyckligt lottade. Sverige är undantaget, Indien är regeln.

Men i bägge länderna är det hårt arbete som lägger grunden för välfärdstillväxten. Det finns en naiv föreställning om att Indien skulle kunna utradera fattigdomen bara genom att införa västerländska socialförsäkringar och offentlig sjukvård. Men så är förstås inte fallet. Ett svenskt socialförsäkringssystem skulle aldrig fungera i Indien och pengarna räcker inte till för att ge hela befolkningen en hälso- och sjukvård av västerländsk standard.

Så vad man kanske lär sig genom att besöka Indien är att inte ta överflödet för givet. Vi kan inte slå oss till ro och utgå från att någon annan ska försörja oss alla. Det är också därför som arbetslinjen är så viktig. Det är nämligen bara arbetet, och det som arbetet producerar, som ytterst avgör vår levnadsstandard.

Därför är också Dagens Nyheters ledare i dag är väldigt viktig. Visst har vi råd med ett väl utvecklat välfärdssystem. Men vi kommer aldrig få råd att sluta arbeta och alla leva på bidrag.
 

SvD 
 

Kommentarer