Den hälsosamme ekonomisten

Kunskapsresistens och högtalarkablar

Har under julen läst Mikael Klintmans bok "Knowledge resistance". Titeln är ingen slump. Klintman föredrar termen kunskapsresistens framför det vanligare begreppet faktaresistens. Skälet är att det sällan finns definitiva fakta, bara fakta som leder oss till att bedöma företeelser som mer eller mindre sannolika.

Det är extremt sannolikt att jorden är rund, det är högst sannolikt att mässlingsvaccin är mer nyttigt än skadligt och det är sannolikt att människan i någon mån orsakat global uppvärmning genom utsläpp av växthusgaser.

Kunskapsresistens handlar om oviljan att väga ny kunskap på ett ur sannolikhetsperspektiv objektivt sätt givet befintlig information. Och den kanske viktigaste förklaringen till kunskapsresistens är den sociala - att vår kunskap och våra uppfattningar speglar vår identitet.

Resistens mot kunskap kan vara både en medveten och en omedveten process. Oftast är vi omedvetna om att vi inte tolkar världen objektivt, hade vi varit medvetna skulle vi behövt ljuga för vår omvärld och det skulle i sin tur belasta hjärnan onödigt mycket. Till och med politiker föredrar att vara strategiskt omedvetna framför att ljuga rakt ut.

Friedrich Hayeks bok "Det stora misstaget" behandlar värderingar och hur vår bakgrund i jägar- och samlarsamhället (99,5 procent av mänsklighetens historia) ofta spelar oss ett spratt. Klintmans bok är en fördjupad analys primärt av de sociala orsakerna till kunskapsresistens, även om han tar upp andra tänkbara orsaker också.

Kunskapen - eller om man så vill uppfattningen - om omvärlden är en signal som visar vilken grupp vi tillhör. Detta kan tyckas absurt i vårt moderna samhälle, där vi via Internet har samma faktabas och där vi förväntas utvärdera informationen objektivt. Så har det emellertid inte alltid varit. I jägarsamhället var upplevelserna och generna i större utsträckning gemensamma och den mänskliga hjärnan har tränats i att skilja mellan vän och fiende genom att jämföra erfarenheter och världsbild.

Fakta och tro har genom mänsklighetens historia inte varit skilda åt på samma sätt som (vi tror) det finns en åtskillnad i dag. Upplysningens ideal om faktasökande och vetenskaplighet har dock i någon mån minskat tribalismen och gjort det möjligt att bilda nationer med mer diffusa och generella värdegemenskaper.

Men det vore fel att tro att vi därmed har utplånat stamsamhället. Det mesta av vår mellanmänskliga kommunikation handlar om att förbättra vår egen sociala position i flocken. Även då kommunikationen - vid en ytlig betraktelse - handlar om fakta är den underliggande processen en maktkamp och en strävan att bevisa vem som är mest pålitlig och därmed bäst lämpad att fatta avgörande beslut för kollektivet.

Att objektiva fakta får en underordnad roll i det spelet är därmed inte konstigt. Klintman menar att Daniel Kahnemans dikotomi - där vi antingen kan tänka snabbt (känslomässigt) eller långsamt (använda vår logik) - är ofullständig. Alla analyser vi gör - snabba eller långsamma - är beroende av den sociala kontexten. När vi använder vår logik är syftet alltså inte att nå sanningen, utan att vinna kampen om vem som är den bästa beslutsfattaren.

Den som vill få gehör för sina åsikter i stammen måste samtidigt bevisa sin tillhörighet genom att använda samma fakta- och värderingsbas i argumentationen som de övriga medlemmarna. Är man klimatforskare måste man göra klart för alla att man tror på de grundläggande datormodellerna - gärna ner på postnummernivå. Tvivel är en signal om utanförskap - att man är beredd att förråda stammen, något som obönhörligt triggar utstötningsmekanismer från kollektivet av klimatforskare.

Vetskapen om att dessa mekanismer existerar öppnar intressant nog för möjligheter att utnyttja det tribala tänkandet för att nå ut med sitt budskap till grupper som är kunskapsresistenta. Exempelvis kan man vilja få miljövänner att acceptera kärnkraft som en lösning på problemet med utsläpp av växthusgaser. I stället för att välja teknokratiska argument kan det vara mer framgångsrikt att exempelvis starta "Aktionsgruppen Mödrar för Kärnkraft" eller att ordna ett "Pridetåg för Kärnkraft". 

På motsvarande sätt kan de som tvivlar på att människan orsakar global uppvärmning påverkas att ändra sin åsikt genom att man pekar på att det finns teknologiska möjligheter att pumpa tillbaka koldioxiden i marken - bara man satsar tillräckligt mycket på forskning och teknisk utveckling.

Som HiFi-nörd är det ett exempel i boken som roar mig särskilt - det om högtalarkablar. Det säljs kablar som kostar tiotusentals kronor, utan att det objektivt går att bevisa att dessa kablar ger bättre ljud än kablar för någon hundralapp på Clas Ohlson. Jag skulle gärna lägga till ett annat HiFi-exempel - att högupplöst digitalt ljud (mer än 16 bitar) gör ljudet bättre. Faktum är att detta påstående är vetenskapligt vederlagt sedan många år tillbaka.

Kan därför stolt meddela att jag håller mig borta från både högupplöst ljud och väldigt exklusiva högtalarkablar - sedan jag tagit del av det vetenskapen har att säga. Det hindrar mig inte från att ha en Lyngdorfförstärkare och högtalare från Bower & Wilkins. Men jag har i någon mån lyckats hejda vilden i mig. Mina högtalarkablar är därför följaktligen från Clas Ohlson.

Kommentarer