Den hälsosamme ekonomisten

Kräv fyra procents ränta

Under mer än tio år har svenska sparare accepterat obefintliga räntor i sitt sparande. Detta är inte så konstigt, då statsobligationer stundtals gett mindre än noll procent i ränta. Och statsobligationer bör vara utgångspunkten för vad banksparare kan kräva.

Tyvärr kommer många att ligga kvar med låga förväntningar, något som kommer att kosta stora summor för hushållen. Efter Riksbankens räntebesked i torsdags står det klart att den riskfria räntan bör ligga på 3,5 procent de kommande två åren. Det innebär i sin tur att en vanlig banksparare bör förvänta sig fyra procents ränta på sparkontot. Får man inte det bör man tacka för sig och flytta pengarna någon annanstans.

Den som ligger kvar med en miljon på ett räntelöst konto kommer att förlora 80 000 kronor de kommande två åren. Det är förstås en helt onödig förlust, då det finns gott om alternativ.

Men samtidigt är det oklart om aktier är en bra investering i nuläget. Det hänger också i stor utsträckning på den framtida inflationen. Vid låg inflation är ett p/e-tal på 16-18 rimligt, vid hög inflation skulle det innebära att börsen är övervärderad.

Dock finns inget skäl att spekulera i detta bara för att få normal avkastning på pengarna. För att få de fyra procent som får betraktas som normal avkastning kan man köpa en korträntefond. Ett exempel på en sådan är Lannebos korträntefond som ni hittar på den här länken. Och vill man ha lite mer kan man köpa en fond med längre räntepapper. Ett exempel på en sådan är Handelsbankens långräntefond som ni hittar här.

Ännu så länge är de längre räntorna förhållandevis låga, vilket kan göra det lämpligt att avvakta något med att köpa långräntefonder. Den tioåriga räntan ligger i dag på 2,33 procent, medan den tvååriga statsobligationen ger 3,33 procent. Avkastningskurvan är därmed negativt lutande (inverterad) något som brukar signalera om en kommande recession.

Två andra faktorer som kan förklara den låga avkastningen är dock en svag svensk krona och det extremt låga utbudet av svenska statsobligationer. Många aktörer (exempelvis banker) måste köpa värdepapper av denna säkra klass och det är därför inte säkert att priset korrekt speglar förväntningar om framtida inflation och tillväxt.

Den som vill ha högre avkastning kan köpa fonder med företagsobligationer eller bostadsobligationer. Då finns den potentiella baksidan att det kan uppstå kreditförluster i fonden. Den svenska fastighetsmarknaden är i nuläget skakig och kreditförluster kan komma att uppstå i framtiden. Den högre avkastningen kan dock kompensera för dessa förluster, men jag ger inga råd - det vore att spekulera i saker man inte kan veta något om.

Det är värt att notera att Riksbankens besked om att den ska sälja obligationer med längre löptid har lett till att avkastningen på den trettioåriga statsobligationen gått från 1,9 procent förra veckan till 2,4 procent när detta skrivs. Det är hela 50 punkter.

Alltjämt är detta antagligen mindre än den avkastning obligationerna skulle ge om det enbart var förväntningar om avkastning och risk som hade styrt priset. Ändå får man se det som att obligationerna närmar sig ett mer normalt värde. Långräntefonder blir därmed betydligt mer prisvärda efter Riksbankens besked.

Det man bör ha i åtanke när man väljer fond är också kronans kurs och framtida utveckling. Fonder med amerikanska räntebärande värdepapper ger avsevärt högre avkastning, då den amerikanska räntan är en till två procentenheter högre. Men man måste då ta hänsyn till att avgifterna ofta är något högre och att den svenska kronan skulle kunna stärkas framgent.

Summa summarum - det viktiga är att man som sparare inte bör acceptera en lägre avkastning på sina pengar än fyra procent. Inflationen är för närvarande 12,3 procent och även om den säkert kommer att falla förlorar pengarna snabbt i värde om man inte ser över sina placeringar. 

Bild av Kris från Pixabay

Kommentarer