Konjunktur slår migration
Tar del av de senaste siffrorna över bidragsberoendet i Sverige och kan konstatera att migrationen inte tycks ha påverkat bidragsberoendet alls. Utbetalningen av etableringsersättning toppade i maj 2017 och har sedan dess minskat. Beroendet av ekonomiskt bistånd har minskat sedan 2015 - inte ökat, vilket man kan tro av medierapporteringen. Det totala antalet personer som är beroende av ersättningar och bidrag för sin försörjning var det lägsta någonsin i september i år - 718 000. I oktober ökade antalet något, men detta beror sannolikt på säsonsvariationer. Mellan oktober 2018 och oktober 2019 har antalet bidragsförsörjda minskat med 10 000.
Trots att andelen utrikes födda numera är drygt 20 procent av befolkningen tycks den massiva invandringen 2015 inte ha påverkar bidragsberoendet. Många flyktingar hänvisas med tiden till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men även dessa har trendmässigt minskat. Och till skillnad från AKU - som baseras på enkäter - är detta verkliga data.
Förklaringen till att utanförskapet minskar så snabbt beror rimligen på att konjunkturen är väldigt stark och att den konjunkturella effekten är mycket starkare än den ökning av utanförskapet som följer av migrationen till Sverige.
Det är fascinerande att man samtidigt - i medierna - kan ta del av rapporteringar om att kommunerna går på knäna på grund av alla nya medborgare. Men ser vi till aggregerade data stämmer inte detta. Det kan heller inte bero på bortfall, då antalet kommuner som inte rapporterat sina utbetalningar av försörjningsstöd bara är sju stycken och där har uppgifterna ersatts med senaste tillgängliga. Och nej, Malmö, Göteborg och Stockholm tillhör inte de kommuner som saknas.
Kommentarer