Kommunerna sänker kraven på grund av arbetskraftsbrist
En siffra i Arbetsförmedlingens senaste prognos som jag tycker verkar intressant är andelen offentliga verksamheter som sänkt kraven på utbildning och erfarenhet på grund av arbetskraftsbrist. För några år sedan infördes lärarlegitimation - en reform som tycks bli ett slag i luften, då andelen offentliga arbetsgivare inom utbildningsområdet som på grund av arbetskraftsbrist sänkt kraven på erfarenhet ökat från strax över noll procent till mer än 30 procent. Samtidigt noterar vi att andelen offentliga verksamheter på utbildningsområdet som sänkt kraven på utbildning ökat från 30 procent till drygt 60 procent.
Så det här snacket om kunskapsskola var bara tomma ord. Vilket inte ter sig som en stor överraskning för oss ekonomer. Att höja statusen för läraryrket skulle nämligen kräva så stora resurser att det helt enkelt inte är möjligt. Det handlar om löneökningar på 40-50 procent och under en tid skulle skolan behöva leva med allvarig lärarbrist - då man inte rimligen kan ta in lärarstudenter som har 0,2 på högskoleprovet om man vill ha en kunskapsskola värd namnet.
Någon måste säga som det är - vi har inte råd med en högkvalitativ skola. I bästa fall kan vi få en skola som inte är direkt farlig för eleverna. Själv funderar jag på om man verkligen kan ha skolplikt om effekten på barnens kunskapsnivå är negativ jämfört med om dom stannat hemma? De kanske lär sig mer om de sitter och surfar på sina Ipads hela dagarna? Skolan är säkert bra om alternativet är att förbli analfabet. Men risken för det är liten i dagens samhälle.
Möjligen är grundskolan som vi känner den överspelad i infomationssamhället och vi bör kanske hitta andra modeller för att uppfostra barnen. Det vi ser är måhända en långsam avveckling av en obsolet modell för kollektiv barnuppfostran, men en spontan sådan eftersom vi alla samtidigt försöker upprätthålla myten om den kollektiva barnuppfostrans positiva effekt på samhället.
Kommentarer