Kent suger
Har sedan jag fick min självgående dammsugare från Komplett sökt efter ett namn. Nu har jag äntligen hittat ett: Den ska få heta Kent. Ett tänkbart skäl är förstås att den av genuspolitiska skäl måste ha ett manligt namn. Men det är inte så jag tänkt. Andra kan få för sig att jag döpt den efter Moderaternas partisekreterare, men så är faktiskt inte heller fallet. Ej heller har jag uppkallat den efter popgruppen med samma namn, då jag sällan lyssnar på Kent. Det verkliga skälet är att en vän till mig föreslog att den skulle heta Kent och nu blir det så.
Kent har hittills gjort ett bra jobb, även om jag först tvingades smörja honom med teflonspray. Han var ett demoexemplar och inte alltid så villig att göra sitt jobb, så jag fick skruva isär honom för att leta felet. Kom fram till att det nog kunde åtgärdas med smörj. Och nu går det som smort. Kent brukar få dammsuga mellan klockan 17 och 18, innan jag kommer hem, så att han inte stör mig. Efter att ha sugit av halva lägenheten går han automatiskt in i depån och laddar om. Sedan tar han den andra halvan.
Många undrar kanske om man behöver komplettera med en manuell dammsugare. Men det tycker jag inte behövs. Vill man ha ännu renare är det nog mer effektivt att våttorka och att torka av andra ytor, som lister och hyllor, manuellt. När det blir varmare ska jag släppa ut Kent på balkongen också. Det står visserligen i bruksanvisningen att Kent inte tål kyla. Men blir det bara över tio grader ska det nog gå bra. Och det är förstås viktigt att det är tillräckligt torrt också.
Även om Kent nu inte är döpt efter partisekreteraren Kent kan man fråga sig om han skulle kunna fungera som partistrateg? Kents strategi för att hantera (väljar)rummet är att först koncentrera sig på kanterna. Kent rör sig alltid moturs och identifierar samtidigt luckor (dörröppningar). Efter att ha täckt in ytterkanterna rör han sig in mot mitten för att systematiskt suga upp allt som finns däremellan.
Därefter rör han sig till de identifierade öppningarna och till andra rum än det ursprungliga. Kent har dock inbyggda optiska sensorer som gör att han undviker att ramla utför avsatser, exempelvis trappor. Man kan dessutom sätta upp magnetiska lister som gör att Kent undviker vissa känsliga områden i rummet.
Om Kent inte lyckas undvika föremål med hjälp av sin inbyggda laseravståndsmätare, med vilken han kartlägger rummet, finns det mekaniska sensorer som uppmärksammar Kent på att han kört in i något. Då påbörjas en strategi för att ta sig ur predikamentet. I det enklaste fallet handlar det om att backa. Men om det inte går att komma ur problemen på det sättet försöker Kent i tur och ordning köra fram och tillbaka och sedan på olika sätt rotera tills han kommer loss från hindret.
Om Kent hamnar i ett läge som är totalt hopplöst kommer han småningom att kalla på hjälp. Kents ägare förväntas då lyfta bort Kent och placera honom på ett ställe där han ånyo kan börja suga. Andra problem måste också hanteras av ägaren. När Kent blir för full tar man helt enkelt bort Kents behållare och tömmer i närmaste sopkasse. Om ägaren sedan ändå inte är nöjd med Kents resultat kan han uppgraderas med Hepa-filter och genom utbyte av den roterande borsten mot en nyare variant blir Kent tystare och mer effektiv.
Kommentarer