Den hälsosamme ekonomisten

Kan en kommun driva ett zoo?

Kan privata företag driva äldreomsorg? Egentligen är det lika dumt som att fråga sig om en kommun kan driva ett Zoo. Oavsett driftsform handlar det om reglerna som styr verksamheten - vilka incitament har de ansvariga för att göra ett bra jobb?

Svepande kritik av privat eller offentligt är dock inget sätt att föra diskussionen framåt. Anna Dahlbergs ledare i Expressen med formuleringar som

"Samhällets viktigaste uppdrag har sorglöst lagts ut på marknaden som om det gällde tillverkning av kokosbollar."

... är något som möjligen hör hemma i något av Vänsterpartiets flygblad. Formuleringen hör inte hemma på en svensk ledarsida.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och speciellt assistansersättningen, är förvisso en reform som på många sätt var sällsynt naiv - precis som Dahlberg påpekar. Men det är just den typ av naivitet som man ofta återfinner bland folkpartister som vägrar inse att även goda intentioner kan leda mot helvetet.

Alla marknader och kvasimarknader behöver regler. Men reglerna bör utformas av experter på regelutformning och inte på partikongresser. Det verkar i dag råda något slags amatörernas julafton när det gäller utformningen av regelverken som ska styra den offentliga verksamheten. Varje politiker av rang anser sig ha kompetens nog för att ha åsikter om sådant de ej begriper. För att citera Clint Eastwood i filmen Dirty Harry:

"Well, opinions are like assholes - everybody has one."

Om vi låter politiker på central och lokal nivå enligt eget godtycke ställa upp regler för välfärdsmarknader kan vi utgå från att det slutar illa. Socialdemokraterna presenterar några förslag som kan tyckas rimliga, men det finns också några förslag som är helt oacceptabla.

1) Ska kommunpolitiker exempelvis kunna förbjuda en skola som uppfyller alla kvalitetskrav från att starta därför att man anser att den egna verksamheten inte tål konkurrens? Vems valfrihet värnar man då - kommunens eller föräldrarnas?

2) Ska kommuner kunna förbjuda vinstdrivande aktörer och bara släppa in icke-vinstdrivande? Själv tror jag inte att detta är förenligt med EU-rätten, men det återstår att se.

3) Socialdemokraterna föreslår även en detaljreglering av insatsfaktorer som gör det svårare att kvalitetsmässigt vidareutveckla verksamheten. Kommer skolbibliotek över huvud taget att vara relevanta i en värld där alla har en Ipad att läsa på? Vad ska vi göra med skolbiblioteken när böckerna har konkurrerats ut av läsplattor? (Ok, här har vi en fråga som även kan ställas till Jan Björklund.)

Skulle Alliansen kunna kompromissa med Socialdemokraterna om att avlägsna dessa delar så vore det förstås bra. Men vi vet ju alla att någon sådan kompromiss inte kommer att ingås. Det ligger inte i någon av sidornas intresse att komma överens.

Socialdemokraternas förslag kommer att leda till mer detaljstyrning och godtycke inom välfärdsverksamheterna i ett läge då vi snarare behöver mer av nytänkande och kreativitet. Det som behövs är inte fler regler, utan bättre regler.

Det finns ett skäl till att kommuner inte tillverkar kokosbollar - de har helt enkelt inte tillräcklig kompetens för att bygga upp och övervaka den komplicerade produktionsprocess som leder fram till en färdig kokosboll. åtminstone inte om man ska göra det på ett någorlunda konkurrenskraftigt sätt. Jag skulle rent retoriskt därför vilja vända på Anna Dahlbergs påstående.

"Är det inte tragiskt att samhällets viktigaste uppdrag sorglöst har lagts ut på lokala politiska organisationer som inte har kompetens nog ens för att producera något så enkelt som en kokosboll."

SvD1 SvD2 DN1 DN2 GP AB Pt MH LS

Kommentarer