Den hälsosamme ekonomisten

Jag är inte emot spioneri

Så här långt tycker jag att Piratpartiet, och vi andra som tycker att det här som NSA har ställt till med inte är så bra, har fått genomslag för våra synpunkter i medierna. Återstår att se om danskarna gör det som vår statsminister borde ha gjort - tar upp avlyssningen av vår privata information hos amerikanska internetföretag.

Passerade demonstrationen på Medborgarplatsen på väg söderut och kunde konstatera att uppslutningen var god. I brist på andra stora blockskiljande ämnen kan integritetsfrågorna lite oväntat bli viktiga även i detta EU-val. Sannolikt kommer Snowdenaffären och massavlyssningen att leva fram till EU-valet och då lär frågorna även kunna ta plats i riksdagsvalet.

Vill dock passa på att påpeka att jag inte är någon motståndare till spioneri rent generellt och att jag möjligen kan acceptera viss avlyssning av okrypterad information som går via svenska servrar, även om jag tycker det är onödigt för ett litet neutralt land att syssla med den typen av underrättelseverksamhet. Det mesta som kan kallas masskommunikation är tillgängligt ändå - det ligger i sakens natur - och det som inte är masskommunikation är ändå inte möjligt att komma åt om sändare och mottagare använder kryptering.

Det Edward Snowden däremot avslöjat är att USA och NSA bryter mot några rätt grundläggande principer när det gäller skyddet av personlig integritet. Detta kan inte bagatelliseras och det kan egentligen inte riktigt jämföras med det som avhandlades i den så kallade FRA-debatten i vårt land. USA och Obama har tagit frågan till en helt annan nivå genom att sätta den personliga integriteten på nätet ur spel. 

Men när Fredrik Reinfeldt och Barack Obama nu uttalar sig i frågan vill de gärna antyda att de som är kritiska till det som NSA har gjort även skulle vara emot proaktiv underrättelseverksamhet. Inget skulle kunna vara mer felaktigt. Min kritik handlar om att NSA bryter mot rättsstatens grundläggande principer när man utan beslut om husrannsakan kräver att amerikanska internetleverantörer ska dela med sig av privat information som tillhör exempelvis svenska internetanvändare.

Att amerikanska myndigheter avlyssnar trafiken som sådan är något helt annat - det är i grunden ett nät som byggts upp av statliga institutioner. Jag skrev bara några enstaka inlägg om FRA-lagen som inte enligt min mening - även om den förvisso är onödig - utgör ett fundamentalt hot mot människors personliga integritet. Det är på många sätt obehagligt att myndigheterna lyssnar, men det går att skydda sig om man vill. Och FRA-motståndarna lyckades också få ett antal skyddsmekanismer på plats - hur effektiva de är återstår att se.

Problemet med FRA är mer att lagen är ett steg på det sluttande planet, inte att lagen skulle vara slutet för allt privatliv på nätet. Tyvärr är det svårt för personer som inte förstår hur Internet fungerar att förstå skillnaden mellan att avlyssna och att bryta sig in för att stjäla information. Men säg så här: Om polisen dyker upp på postterminalen vid Tomteboda för att registrera och läsa alla vykort som skickas under ett dygn - kanske i det vällovliga syftet att hitta en mördare - är detta tvivelaktigt, men möjligen acceptabelt. Om polisen däremot - utan att lämna några spår - begår inbrott i alla sommarstugor i ett visst geografiskt område är detta däremot inte acceptabelt.

Ungefär så kan man tänka även när det gäller Snowdenaffären. Det är möjligen rimligt att avlyssna trafik som passerar genom statlig infrastruktur. Men det är defintivt inte acceptabelt att tvinga privata företag att lämna ut privat information som en obestämd grupp internetanvändare har lagrat på företagets servrar. Det är förstås inte heller rimligt att avlyssna FN:s videokonferenssystem eller EU:s institutioner, inte ens om man därmed kan ta fast en mördare eller en terrorist.

DN1 DN2 SvD1 SvD2 SR SM JW Fn 

Kommentarer