Den hälsosamme ekonomisten

Ingen ko(njunktur) på isen

Såväl hushållens ekonomiska förväntningar som inflationen uppvisar dramatiska förändringar. Frågan som man ställer sig är om det här bara handlar om externa faktorer och reaktioner på redan inträffade händelser? Eller står vi på randen till en 30-talsdepression?

Milton Friedman myntade begreppet NAIRU, Non Accelerating Inflation Rate Unemployment, populärt kallad ”den naturliga arbetslösheten”. Om företagen har svårt att få tag på arbetskraft tenderar priserna på arbetskraft att stiga.

Därför är en av de konjunkturindikatorer som används av Konjunkturinstitutet företagens svårigheter att anställa; mer specifikt andelen av företagen som svarar att de har svårt att få tag på arbetskraft.

Fördelen med detta mått är att det är mer absolut och mer handlar om det enskilda företagets situation, medan inflationsförväntningarna i större utsträckning påverkas av den allmänna samhällsdebatten.

En annan fördel är att måttet även tar hänsyn till utbudssidan i ekonomin. Om utbudsstimulerande åtgärder vidtas kan inflationstrycket sjunka, något som kanske inte omedelbart återspeglas av andra konjunkturindikatorer.

Ser man till företagens brist på arbetskraft befinner vi oss i ett ganska balanserat konjunkturläge. Det råder inte någon större brist på arbetskraft, men heller inte något stort arbetskraftsöverskott.

Med reservation för att situationen snabbt kan förändras är det svårt att påstå att ekonomin tvärbromsar. Arbetsmarknadsläget i sig ger därför inte Riksbanken anledning att i nuläget vare sig strama åt eller lätta upp penningpolitiken.

Sydsvenskan

Kommentarer