Infrastruktur och schweiziska ostar
Jag ska inte gå in på frågan om huruvida det är ett korrekt påstående att miljöpartiet vill satsa mer på infrastruktur än regeringen. Det vi emellertid kan konstatera är att miljöpartiet har sagt nej till många av de förslag som har skapat det reformutrymme som i dag finns i budgeten. Det handlar bland annat om förändringar i sjukförsäkringen och i A-kassan.
I dag finns det 31 miljarder tillgängliga, det så kallade reformutrymmet. Hade oppositionen fått bedriva sin egen politik hade det funnits 14 miljarder. Så om oppositionen kräver att få ha ett eget budgettak bör de också få hålla till godo med sina egna pengar.
Detta är inte det enda problemet med den tidigare regeringens infrastrukturlöften. Peter Eriksson använder faktiskt explicit termen ”lånefinansiering”, men enligt statsbudgetens regelverk finns inga möjligheter att lånefinansiera utgifter. Inkomster och utgifter ska redovisas när inkomsterna respektive utgifterna inträffar.
Vad det i själva verket handlar om är budgettrixande på hög nivå. Regeringen har efter många om och men fyllt igen hålen i den förra regeringens infrastrukturplan. Nu presenterar miljöpartiet och socialdemokraterna åter infrastruktursatsningar med ungefär lika många hål som en genomsnittlig schweizerost.
Kommentarer