I samhällets tjänst
Enligt Rapport kan det ibland vara billigare att köpa hushållsnära tjänster privat än att anlita kommunens hemtjänst. Förklaringen är nog ganska enkel. En kommun har en bestämd budget som kan användas till olika ändamål. Det som i första hand prioriteras är verksamheter som är politiskt intressanta; där utebliven service ger svarta rubriker i pressen. Det kan handla om att erbjuda särskilda boenden eller handikappomsorg enligt rättighetslagen LSS. Övrig service prissätts ofta efter självkostnad.
I kommuner som inte har konkurrensutsatt sin verksamhet kan självkostnaden för en hemtjänsttimme överstiga jämviktspriset på en fri marknad. Skillnaden förklaras med ”slack”, det vill säga ineffektivitet och suboptimal resursallokering. Kommunen gör inte nödvändigtvis det som är mest nyttigt för samhället, utan snarare det som är mest nyttigt/bekvämt för kommunens ledning.
Slack är något som kan drabba all verksamhet som saknar konkurrens. Men det finns en viktig skillnad mellan offentlig verksamhet som saknar konkurrens och privat verksamhet som saknar konkurrens. Privata monopol försöker i avsaknad av konkurrens maximera intäkterna och minimera kostnaderna genom att begränsa utbudet. Offentliga verksamheter försöker visserligen, precis som privata, maximera intäkterna. Men de strävar i stället efter att maximera utbudet/antalet anställda. Skälet är att det saknas drivkrafter för att åstadkomma ett ekonomiskt överskott.
Problemet är att det extra utbudet inte alltid består av tjänster som ger ett positivt tillskott till samhällsnyttan. Statsvetaren Gordon Tullock beskrev saken på följande sätt:
- Privata monopol ökar utbudet tills marginalintäkten är noll.
- Konkurrensutsatta företag ökar utbudet tills marginalnyttan minus marginalkostnaden är noll.
- Offentliga monopol ökar utbudet tills totalnyttan av verksamheten är noll.
Gordon Tullock må ha rätt eller fel i denna, något sarkastiska, beskrivning. Problemet torde hur som helst kunna lösas genom att via kundval konkurrensutsätta även den offentligfinansierade verksamheten. När resurserna följer brukarna får hemtjänstutförarna incitament för att göra det som brukarna efterfrågar; varken mer eller mindre.
Rapport
Kommentarer