Den hälsosamme ekonomisten

Hushållens förväntningar går inte ihop

Konjunkturinstitutets senaste barometer innehåller sensationella siffror. Hushållens mikroindex - alltså hushållens uppfattning om sin egen ekonomi - har nått bottennivån 47,5. Samtidigt är hushållens uppfattning om Sveriges ekonomi i stort inte anmärkningvärt dyster. Såväl under finanskrisen som under Coronakrisen hittar vi lägre siffror.

Nej, det är just uppfattningen om den egna ekonomin som är extremt dyster. Och då skulle man kunna tro att dysterheten beror på att man förväntar sig bli av med försörjningen. Men så tycks heller inte vara fallet. Konjunkturinsitutet skriver själva:

"Andelen hushåll som tror på en ökad arbetslöshet i Sverige de kommande tolv månaderna har ökat och är större än normalt. Däremot är det fortsatt fler hushåll än normalt som bedömer att den egna arbetslöshetsrisken har minskat under det senaste året."

Hur får vi ihop det? Hushållen tror att den egna ekonomin kommer att raseras, men de tror bara att det rör deras egen ekonomi och de tror att vi alla kommer att få behålla jobbet.

Problemet med icke komplett prisinformation har behandlats tidigare i den nationalekonomiska litteraturen. Grossman & Stiglitz publicerade 1980 artikeln "On the Impossibility of Informationally Efficient Markets" där de pekar på att en del aktörer på marknaden agerar på privat prisinformation, medan en del även agerar utifrån aggregerad information.

Det intressanta med Konjunkturinstitutets barometer är att de privata förväntningarna ligger så oerhört långt från de aggregerade. Och om hushållen upplever att det enbart är deras egen ekonomi som havererar - inte samhällets - kommer de möjligen att göra större anpassningar. En tillfällig prisuppgång kan pareras med lån, medan en permanent förändring kräver sparande.

Det är dock troligt att förväntningarna om Sveriges ekonomi ganska snabbt hinner ikapp förväntningarna om det egna hushållets ekonomi. Så mer intressant är kanske skälet till att hushållen är så dystra? Prisuppgångarna är gemensamma för hela EU - och än värre i Tyskland. Ränteuppgången lär däremot drabba högbelånade länder som Sverige och Nederländerna hårdare än andra länder.

Kommentarer