Hur tänker L och C?
Många i det borgerliga lägret - speciellt de personer som innan valet förespråkade att en borgerlig regering skulle ta stöd av Sverigedemokraterna - har svårt att förstå varför Annie Lööf och Jan Björklund inte kan stödja en minoritetsregering med bara Moderaterna eller med Moderaterna och Kristdemokraterna.
Jag har funderat över deras val och bevekelsegrunder och jag tror det är ganska enkelt. Partierna vill inte att det uppstår ett konservativt block vid sidan av det borgerliga och socialistiska blocket.
Om L och C blir ensamma kvar som den socialliberala kraften i Sverige har man misslyckats. Partierna har 51 mandat och skulle bli det svagaste av de tre blocken. Därför är partierna beredda att rösta nej till att Ulf Kristersson bildar regering, trots att detta kan tyckas som ett märkligt beteende av två borgerliga partier.
En mer tilltalande lösning för både C och L blir i detta läge att bejaka de socialliberala krafterna i Socialdemokraterna. Även detta är riskabelt då detta parti har för vana att kväva sina samarbetspartners långsamt. Samtidigt är inte S riktigt lika skräckinjagande som 28-procentsparti som man var när väljarstödet uppgick till 48 procent. Partiet har dessutom inte framtiden för sig. Situationen ter sig därmed väldigt annorlunda jämfört med tiden före de borgerliga partierna började samarbeta.
De väljare som röstar på C och L definierar sig förvisso som borgerliga. Men samtidigt är de inte konservativa. Annie Lööf har lyckats förena Stureplanscentern med bonderörelsen på ett intressant sätt.
Det som nu kommer att hända är att svensk politik normaliseras. Politiken kommer att utgå från mitten och socialism och konservatism kommer att balanseras av en liberal kompromiss. Visst kommer C och L att få mycket kritik för sitt beslut, men ser vi till partiernas ideologiska utgångspunkter har man vunnit jackpott.
Själv hade jag hellre sett att Decemberöverenskommelsen upprätthållits då detta hade gett utrymme för mer omfattande marknadsliberala reformer. Men när detta nu inte skedde ter sig den socialliberala mitten som en naturlig utgångspunkt för en ny regering.
Att det bildas ett mittenblock är ett resultat av att Moderaterna och Kristdemokraterna försökte ta väljare från Sverigedemokraterna med en mer konservativ profil. Jag tror vi får konstatera att det inte gick så bra. Man kunde lika gärna ha hållit fast vid Fredrik Reinfeldts liberala politik och Decemberöverenskommelsen - att försöka bli mer konservativa ledde bara till att man marginaliserade sig själva på den konservativa flanken.
Kommentarer