Hur skulle en libertariansk smittskyddsstrategi se ut?
Skydd mot smittosamma sjukdomar brukar anges som typexempel på kollektiva nyttigheter i den ekonomiska litteraturen. Men i själva verket är det raka motsatsen. Skälet till att smittskydd betraktats som en kollektiv nyttighet är att det inte funnits något effektivt sätt att på ett effektivt sätt förmedla information om risken för smitta. Internet har dock förändrat detta. Smittskydd är numera i högsta grad en privat nyttighet, eftersom nyttan av att inte bli smittad nästan helt tillfaller den enskilde.
När man tänker sig smittskydd som en kollektiv nyttighet ser vi framför oss en situation där smittade individer saknar incitament att berätta om smittan för personer de träffar. Om det kostar pengar att testa sig har de dessutom svaga incitament att ta reda på om de är smittade, givet att detta inte förbättrar chanserna för att de söker vård i tid.
Tanken på smittskydd som en kollektiv nyttighet har funnits med i den ekonomiska litteraturen länge, utan att någon ifrågasatt om smittskydd verkligen är en kollektiv nyttighet.
Covid-19 har blivit en ursäkt för att inskränka människors friheter med lockdown, förbud mot folksamlingar och regleringar. Så jag började fundera över hur en liberal smittskyddsstrategi skulle ha sett ut? Skulle libertarianer ha kunnat försvara sig mot Covid-19, utan att en stat kommer till deras hjälp?
Det intressanta är att civilsamhället antagligen skulle ha försvarat oss bättre mot viruset än vad de flesta stater lyckas med. Men då får vi tänka bort GDPR, personlig integritet och mycket annat. Anta att all information flödar fritt, även sådan som är personlig och känslig.
För det första - finns det en marknad för information om vilka som är smittade av Covid-19 och var de befinner sig? Svaret på den frågan är obetingat JA. Den som kan sätta upp en informationstjänst där allmänheten löpande kan se risken för att bli smittad i ett visst geografiskt område kan tjäna pengar på annonser. Man kan också tänka sig en betaltjänst där informationen säljs via abonnemang.
Är det möjligt för ett företag att samla information om vilka som är smittade? Tja, det finns massor av företag som har som affärsidé att samla information om vilket parti vi röstar på - så varför skulle de inte kunna samla information om huruvida vi är smittade av Covid-19?
Skulle människor frivilligt testa sig och gå med på att dela information med ett privat företag? Det beror säkert på konsekvenserna för den personliga integriteten. Men om företaget kan garantera att informationen enbart används för statistikändamål - så varför inte tänker nog många. De flesta av oss delar redan i dag information med Google och Apple.
Säg att ett test kostar 800 kronor att utföra och att det krävs 100 tester i veckan per postnummerområde för att få en bild av var viruset sprids. Då behöver 104 miljoner tester göras per år. Det kostar 8 miljarder kronor, en rejäl summa. Delar vi denna summa med befolkningen får vi 800 kronor per person och år. Ett abonnemang på tjänsten skulle utslaget på hela befolkningen kosta 70 kronor i månaden. Kan man sälja en sådan tjänst?
Säg att det med hjälp av denna information går att minska risken för att bli smittad till hälften - genom att man via en app varnas när man närmar sig kritiska platser där många registrerats som smittade. Om risken att avlida på grund av Covid-19 är en procent om man smittas och man har en inkomst på 500000 kronor per år torde den maximala betalningsviljan för att minska risken till hälften ligga på en halv procent av den återstående livsinkomsten - alltså ungefär 100000 kronor.
Detta blir ett slags övre gräns för betalningsviljan, men det råder ingen tvekan om att även ett ambitiöst provtagningsprogram är samhällsekonomiskt motiverat. Huruvida det går att sälja programmet på en privat marknad beror på hur väl säljaren lyckas paketera produkten och extrahera betaljningsviljan hos konsumenterna. Om ni är intresserade av hur man gör det - titta bara på SJ eller valfritt flygbolag och hur dessa företag bestämmer biljettpriserna.
Säg att man lyckas extrahera en hundradedel av konsumenternas potentiella betalningsvilja. Det räcker till hyfsat många tester och ger betydande intäkter för ett företag som har som affärsidé att sälja kunskap om var risken för att bli smittad är som störst. Man kan väl jämföra den potentiella marknaden med opinionsinstitutens - med skillnaden att man här samlar kunskap som kan vara livsavgörande för enskilda individer. Försäljningsvärdet av informationen kan därför vara betydligt högre än för partisympatiundersökningarna.
Så, ja. Det skulle antagligen både gå att finansiera och organisera ett effektivt smittskyddsarbete på helt privat basis.
Kommentarer