Hur ser en bra bonus ut?
Visst är det bra med bonusar. I själva verket används bonussystem, incitament, i alldeles för liten utsträckning vid styrningen av organisationer och individer. Men det gäller samtidigt att undvika prestationsersättningens baksidor.
Orsaken till att bonuslöner har fått dåligt rykte är förmodligen att den här typen av ersättningar ofta används på fel sätt. Prestationsersättning är nämligen ett kraftfullt verktyg - på gott och ont.
Själv har jag doktorerat på prestationsersättningsystem inom sjukvården och kan konstatera att det är ovanligt att de modeller som används inom landstingen är ändamålsenliga. Det har blivit bättre, men det är långt ifrån bra.
Sverige har traditionellt använt rambudgetsystem, vilket lett till att vi har den sämsta vårdtillgängligheten i Europa. Tyskland har traditionellt använt åtgärdsersättning, vilket har lett till att man i Tyskland har det största antalet läkarbesök per år och invånare. Man får det man betalar för och konsten är att betala för rätt saker.
Några tips till konstruktörer av ersättningssystem är ändå följande:
1) Gör systemet enkelt. Ju mer faktorer som ingår i ett ersättningssystem, desto mindre utrymme lämnas för nya metoder och egna initiativ. Om man bara ersätter åtgärd A ska man inte förvänta sig att någon kommer på att det är mycket smartare att vidta åtgärd B.
2) Undvik läckage. Om utföraren kan lämpa över kostnader på någon annan part ska man utgå från att hon eller han gör just det. Ersättningen får inte lämna utrymme för fusk.
3) Använd efterfrågan som proxy för kvalitet. Om brukarna är nöjda ökar efterfrågan. Genom att låta ersättningen till leverantörer bero på hur deras kunder väljer kan man skapa incitament för kvalitetsförbättringar.
4) Undvik restriktioner för ägandeformer. I regel finns det skäl för att driva vissa verksamheter som aktiebolag och andra som stiftelser. Det finns däremot ingen orsak till att ha förutfattade meningar om vilken organisationsform som fungerar bäst.
5) Skapa transparens. Öppen redovisning av kvalitet är ofta en förutsättning för att brukarna ska kunna göra ett informerat val.
6) Använd återkoppling från brukarna. Genom brukarundersökningar kan djungeltelegrafen snabbas upp. Ett bra exempel är Stockholms läns landstings Vårdguiden där brukarundersökningar redovisas på vårdcentralsnivå.
7) Hitta exogena faktorer. Många ersättningssystem bygger på faktorer som leverantörerna själva kan påverka. Detta bör förstås undvikas. Helst ska leverantörerna inte kunna öka sin ersättning genom att exempelvis klassa sin egen verksamhet som särskilt resurskrävande.
Det finns förstås många fler saker som man bör tänka på, men detta kan i alla fall vara en början. De flesta ersättningssystem som används bryter nämligen mot många ganska grundläggande principer.
Kommentarer