Den hälsosamme ekonomisten

Hur påverkar man politiken mest?

Som ekonom är man van att analysera världen ur ett marginalistiskt perspektiv. Man kan använda det perspektivet för att förstå andra fenomen än köp av varor och tjänster. Hur påverkar jag exempelvis på marginalen världen genom att rösta?

Det finns en spridd uppfattning om att man påverkar mest genom att rösta på ett stort parti - ett parti som har möjlighet att bli regeringsbärande. Den som tänker efter lite inser snabbt att detta inte stämmer. Om jag lägger min röst på det största partiet - det som senare bildar regering - har jag i praktiken slängt bort rösten. Skälet är att min röst får ett otroligt litet genomslag - såväl medialt som politiskt. Som socialdemokratisk väljare är jag en av 800 000 som har lagt min röst på Stefan Löfven - vad man än tycker om Löfven måste man inse att min rösts effekt på marginalen är minimal.

Vi kan jämföra detta med en väljare som röstar på Feministiskt initiativ - ett parti som har ungefär en procents väljarstöd. Om jag röstar på Fi är jag en av 50 000 väljare.

Låt oss för enkelhets skull anta att effekten av rösten är proportionell; detta är antagligen inte helt sant - utan ska bara ses som ett antagande som gör analysen enklare. Vi kan använda en godtycklig skala för att mäta partiernas inflytande över samhället. Låt säga att S som statsbärande parti har 1 000 inflytandepoäng.

Hur många inflytandepoäng har då Fi? I Riksdagen har dom inget direkt inflytande, men eftersom de övriga partierna måste förhålla sig till att väljarna röstar på Fi i stället för S har Fi ett betydligt större inflytande än man tror. Är man som väljare intresserad av att betona frågor som drivs av Fi har rösten än större betydelse, givet samma inflytandepoäng.

Jag skulle kunna tänka mig att Fi har ungefär 30 inflytandepoäng. Men eftersom dessa poäng är mer betydelsefulla för väljare som är feminister kanske detta motsvarar 80 generella inflytandepoäng. 

Som Fi-väljare är min påverkan därmed 80 gånger 1/50000 = 80/50000 = 0,0016. Detta kan jämföras med att jag som S-väljare påverkar 1 000 gånger 1/800000 = 0,00125. Jag kan därmed utöva större inflytande över politiken genom att rösta på ett parti som med stor sannolikhet inte kommer in i Riksdagen.

Ju fler som har samma åsikt, desto större inflytande. Men för att samla många personer krävs det kompromisser, vilket gör att värdet av inflytandet tunnas ut ju större partiet blir. Att rösta på Ekonomistpartiet är å andra sidan förmodligen också meningslöst, då det bara får en röst och ingen uppmärksamhet i medierna. Mellantinget - att rösta på Fi - kan däremot vara en ganska effektiv strategi för att lyfta vissa frågor.

Tesen om att fyraprocentsspärren är en relevant variabel för väljare bygger på att partier under denna spärr inte påverkar, medan partier ovanför gör det. Men så behöver det inte vara. Det enda vi vet är att inflytandet för ett parti ökar diskontinuerligt när det går från att ha 3,9 procent till att ha 4,1 procent. Det är svårare att säga om det är mer eller mindre effektivt att rösta på ett parti som har en procent jämfört med ett som har 20 procent.

Min hypotes är att väljarnas beteende bygger på ett gigantiskt missförstånd av hur det politiska systemet fungerar och att skälet till att vi röstar oftast inte är att påverka samhället, utan att få tillhöra en grupp som har makt. Genom att rösta på S blir man medlem av en klan som har ett stort politiskt inflytande och man får därmed beskydd mot konkurrerande klaner.

Klanmedlemmar högre upp i hierarkin har starka incitament att rekrytera fotfolk. Men den som är sist in i ett kedjebrev som börjar tappa fart har sällan något att vinna på att lägga tjugan i kuverten och posta dessa till 20 nya vänner. Har man inga planer på att klättra i partiets hierarki finns det väldigt lite att tjäna på att lägga partiets valsedel i urnan.

Som väljare står man inför två val. Man kan antingen bli den sista som ansluter sig till ett döende kedjebrev eller också kan man använda sin röst för att påverka samhället i den riktning som man själv önskar. Oavsett vilket val man gör är det knappast värt besväret att masa sig till vallokalen, då ens inflytande i vilket fall som helst är minimalt.

Men om man nu ändå ska göra det - kanske för att kunna säga att man har röstat - tycker jag man ska fundera över hur rösten kan påverka samhället. Jag skulle tro att utdelningen är som allra störst för den som röstar på ett parti som ligger runt en procent. På enprocentsnivån har kompromisserna mellan olika intressen ännu inte tagits så långt att partiets program blir intetsägande. Sådana partier är tillräckligt stora för att skrämma de andra partierna, men inte så små att rösten blir helt betydelselös.

Den som röstar på ett stort parti, som Moderaterna eller Socialdemokraterna, kan säkert få mäktiga vänner och vinna förmåner. Men de kommer inte att påverka samhället i någon större utsträckning. Rösten är därför i politisk mening bortkastad.

Kommentarer