Högre krav på löner minskar arbetsutbudet
Från och med första november ställs krav på att arbetskraftsinvandrare måste tjäna minst 28 000 kronor i månaden. Vill man hitta en tidpunkt då det är olämpligt att begränsa arbetsutbudet i Sverige kunde man antagligen inte valt en sämre sådan.
Samtidigt är effekterna antagligen begränsade. Det kan röra sig om 10 000 personer som inte kommer att få sitt arbetstillstånd beviljat. En annan möjlig effekt av förslagen kan förstås bli att personerna tillåts arbeta, men får en högre lön än om reglerna inte hade ändrats.
Tiotusen personer är 0,2 procent av antalet sysselsatta. Om lönesumman ska förbli konstant är en möjlighet att lönerna stiger med ungefär 0,2 procent. Det är förstås svårt att säga om elasticiteten för arbetskraftsutbudet är ett eller något annat, men en grov uppskattning skulle kunna vara att lönerna ökar med 0,2 procent extra.
Detta skulle kunna pressa upp inflationen några tiondelar, vilket i sin tur skulle leda till att styrräntan måste höjas mer än annars - då löneökningarna i stor utsträckning styr tjänstepriserna och därmed tjänsteprisinflationen.
Att begränsa arbetskraftsinvandringen är därför inte gratis, även om regeringen gärna vill påskina att så skulle vara fallet. Speciellt problematiskt är det i ett läge då arbetsmarknaden är stram och löneglidningen tilltagande. Effekten är antagligen inte betydande, men heller inte helt obefintlig.
Kommentarer