Den hälsosamme ekonomisten

Har vi det bättre i dag än 1919?

Räknat i fast penningvärde har vi ungefär sex gånger så hög inkomst i dag som för 100 år sedan. Men att jämföra levnadsstandard över tid är svårt då våra konsumtionsvanor har förändrats påtagligt. Ekonomen Marian Tupy på Cato Institute har i stället valt att jämföra hur mycket vi behöver arbeta för att köpa olika varor som existerade såväl 1919 som 2019.

Konsumentprisindex säger något om hur vår köpkraft utvecklats i genomsnitt, men jämförelsen för specifika livsmedel säger antagligen mer.

För att köpa 500 gram bacon var man 1919 tvungen att arbeta en och en halv timme. För att köpa samma mängd bacon i dag behöver vi bara arbeta en kvart. För att köpa ett dussin ägg arbetade man nästan två timmar. I dag behöver vi arbeta fem minuter. Priset på te har däremot bara halverats räknat i arbetstid.

Jämförelserna väcker många frågor. Varför arbetar vi alltjämt 40 timmar i veckan när vår köpkraft ökat så oerhört? Borde vi inte ta ut en större del av köpkraften i fritid?

Men det är nog så att fritid inte är något självändamål. Troligen fyller vi i stället arbetstiden med annat innehåll och blir mer kräsna. Att samarbeta är naturligt, vilket innebär att vi fortsätter att samarbeta trots att vi är mätta. För nöjda tycks vi aldrig bli. I stället kapprustar vi med ekonomisk standard.

Och möjligen glömmer vi att stora delar av det arbete som numera utförs inte kompenseras ekonomiskt, utan genom högre social status och tillgång till en social gemenskap. Sverige är ett av de mer genomorganiserade samhällena, trots att vi pratar om tilltagande alienation. Halva försvaret baseras på frivilliga insatser - Hemvärnet och frivilligorganisationer som Lottakåren, FRO (ej att förväxla med FRA) och Bilkårerna.

Många arbetsuppgifter har helt förvunnit. Om man bortser från barnuppfostran, som fortfarande kräver sin tid, har tvätt, matlagning och andra tjänster effektiviserats till den grad att en hel yrkesgrupp - hemmafrun - nästan utplånats. Tvättmaskiner, diskmaskiner - och på senare tid städrobotar - har tagit över en mycket stor del av hushållsgöromålen.

En del av överskottet har investerats i sjukvård och ökat medellivslängden - främst genom att sänka spädbarnsdödligheten. Men förbättrade levnadsvillkor i allmänhet har också gjort den tid som frigjorts mångdubbelt effektiv. Pigga och friska medborgare är mer kreativa än utarbetade och sjuka.

Arbetstiden som går åt till att producera en halvt kilo bacon säger något. Men samtidigt har arbetets innehåll förändrats så mycket att det är tveksamt om man kan jämföra en timme 1919 med en timme 2019. Å ena sidan är vi piggare och mer produktiva, å andra sidan döljer den formella arbetstiden en hel del aktiviteter som är så roliga att vi lika gärna kan kalla det fritid.

Tänk dig för ett ögonblick att du är tillbaka på år 1919 - med 16 timmars arbetsdag, även lördag och söndag, ingen mobiltelefon och förväntningar om att försörja både föräldrar, make och barn. Har vi det bättre i dag än 1919? Jo, det har vi nog - rejält mycket bättre. Det märkliga är att vi nog inte är så mycket lyckligare.

Kommentarer