Den hälsosamme ekonomisten

Hästskiten luktar bättre i Sverige

Aftonbladet menar i en ledare att perioden 2007 till 2014 var förlorade år. Daniel Swedin pekar på att produktiviteten utvecklats svagt sedan 2007 och att BNP per person inte förändrats speciellt mycket - bara med 0,10 procent årligen enligt OECD.

Hur mycket har då produktiviteten ökat med i genomsnitt i hela OECD under samma period? Jo, med 0,74 procent. Något mer, men inte några höga siffror.

Det finns undantag. Spaniens arbetsproduktivitet har ökat med hela 1,82 procent årligen mellan 2007 och 2013. Imponerande, sannerligen. Om man då bortser från att arbetslösheten i landet i dag ligger på 25 procent - alltså 18 procentenheter högre än i Sverige. Länder som har en svag sysselsättningsutveckling har ofta en stark produktivitetsutveckling - helt enkelt därför att de lågproduktiva får gå först och därför att arbetet måste utföras av färre personer.

Önskar Swedin att Sverige och Spanien ska byta plats? Nja, om inte Aftonbladets ledarsida tycker att massarbetslöshet är ett acceptabelt pris för bättre produktivitetsutveckling bör den kanske vara försiktig med sådana önskningar.

Det här med att bedöma arbetsmarknadsstatistik är inte lätt och man bör som ledarskribent på Aftonbladet vara lite försiktig med att dra snabba slutsatser av statistiken. Sverige har till skillnad från Spanien haft en positiv sysselsättningsutveckling - framför allt i de äldsta åldersklasserna. I gruppen 55-64 har sysselsättningen ökat från 70,1 till 74,2 procent och i gruppen 65-74 har sysselsättningen ökat från 11,1 till 16,5 procent.

Att BNP per arbetad timme bara ökat med 0,1 procent per år är anmärkningvärt, men inget som skiljer ut Sverige från andra länder. Det finns gott om länder som haft en negativ produktivitetsutveckling under perioden. Och eftersom den svaga produktivitetsutvecklingen efter finanskrisen är ett internationell fenomen kan den svårligen förklaras med svensk politik

Men BNP per capita då? Sverige har en sämre utveckling än i många andra länder - innebär inte det att vi misslyckats?

Nja, att använda BNP per person är vanskligt då alla medborgare inte är arbetsföra. Måttet är därmed beroende av hur många personer som befinner sig i åldern 20-64 i förhållande till hur många som är pensionärer. Och vad hände 2007-2014? Jo, den stora fyrtiotalistgenerationen gick i pension. Vilket innebär att Sverige gick från att ha få personer i åldern 65-74 till att ha relativt sett många personer i åldern 65-74.

Då denna grupp endast i ringa utsträckning bidrar till BNP underskattar man den ekonomiska utvecklingen om man mäter BNP per person. Bättre vore att mäta BNP per person i arbetsför ålder eller ännu hellre BNP per arbetad timme. Och vad är BNP per arbetad timme? Jo, produktivitet. Och då är vi tillbaka på ruta ett.

Som jag påpekat i ett tidigare inlägg kan vi inte förvänta oss att politiken på kort sikt påverkar produktiviteten. Visst, det finns en långsiktig skillnad mellan länder som bedriver en produktivitetsbefrämjande politik och länder som inte gör det. Men det går inte att utläsa effekterna av politiken efter bara sju år.

Därför är Daniel Swedin ute och cyklar. Han är inte ensam - han är i gott sällskap med ett stort antal kollegor till höger och vänster som också tror att regeringen kan påverka produktiviteten på kort sikt. Med det kan den inte. Däremot kan den påverka sysselsättningen och arbetslösheten. Och den svenska sysselsättningsutvecklingen 2007-2014 tillhör de bättre inom OECD om man mäter som man bör mäta - alltså i åldersgruppen 20-64.

Swedin må tycka att utvecklingen 2007-2014 bara är skit. Men att produktivitetsutvecklingen skitit sig efter finanskrisen är inte ett isolerat svenskt fenomen och beror därför sannolikt inte på inhemsk politik. Däremot var sysselsättningsutvecklingen riktigt bra - trots några svåra år i början.

Anders Borg och Alliansen gjorde därför ett bra jobb efter förutsättningarna. Jag förväntar mig inte att Daniel Swedin ska förstå det eller ens försöka förstå det - det är inte hans jobb. Men vi andra, som vill föra en seriös diskussion om vad som gått bra och mindre bra under de åtta åren med borgerlig regering, kan ha detta i åtanke.

Kommentarer